6 sidor
vid utskrift

Affärsmodellers tysta gränser

Ett genomgående drag i litteraturen om affärsmodeller (Business Models) vare sig texterna är skrivna av forskare, konsulter eller av verksamheten, är att en affärsmodell är något systematiskt och logiskt, och att denna kan fästas "på papper". I den står ofta och bland annat något om hur man ska få intäkter, vilka värden man avser tillföra sina kunder och något om hur man ska göra detta. Affärsmodellen ses som en central del i strategin. Denna sida är närliggande kapitlet Affärsmodeller för uppslagsverk.

En typisk definition är till exempel   A business model describes the rationale of how an organization creates, delivers and captures value. Osterwalder A. & Pigneur Y. (2010), ref s. 12

Vad som inte står i affärsplanen är de oskrivna faktorer, hinder och idiosynkrasier som finns i praktiken. Detta gäller inte minst i etablerade verksamheter. Denna typ av faktorer och förhållanden kan sägas vara diffusa och kan sammanfattas i konceptet "Affärsmodellers tysta gränser".

Affärsmodellers tysta gränser är   'de diffusa interna faktorer som omgärdar hur affärsmodellen konstrueras och genomförs'.

Affärsmodellers tysta gränser är  inte en omvärldsanalys eller en allmän analys av en organisations 'kultur'.

Ordval och semantik

Inledningsvis vill jag förklara varför konceptet 'Affärsmodellers tysta gränser' fick sitt namn och till exempel inte namnet 'Invärldsfaktorer' - i motsättning till omvärldsfaktorer eller namnet 'Organisationens tysta DNA' för att anknyta till de som talar om en organisations DNA enW.

Att använda analogier från andra fält kan tillföra intressanta aspekter, men har sina begränsningar. Det är mer inom konsultvärlden än inom den vetenskapliga forskningen man kommer i kontakt med uttrycket 'en organisations DNA' i betydelsen en verksamhets grundläggande kultur. Konsulter har en annan syn på värdet av paketering.

I den genetiska forskningen talade man förr om 'skräp DNA' då det fanns många komponenter i en organisms DNA som inte hade någon känd funktion. I aktuell forskning talar man om Noncoding DNA enW och man har efterhand förstått att dessa komponenter har en större betydelse än man tidigare trott. Det vore dock en biologism att övertolka denna analogi.

Analogin är att det runt den officiella publicerade affärsmodellen finns en rad 'andra faktorer' och att dessa är både underforskade och inte helt enkla att observera, förstå och beskriva. Mitt intresse här är inte en organisations kultur i allmänhet, utan förhållanden som berör Affärsmodellen eller verksamhetsmodellen om det är en offentlig eller annan organisation.

Ordet 'tyst' kan här föra tankarna till den omfattande litteraturen om Tacit knowledge enW - 'Tyst kunskap' och kemisten Michael Polyani som bytte bana blev filosof och författade verk som Personal Knowledge (1958) och The Tacit Dimension (1966). 'Affärsmodellers tysta gränser' är inte tyst kunskap i den meningen att den är svår att formulera eller överföra som i uttrycket "handens tysta kunskap". Tystnaden som beskrivs nedan har andra referenser. Ordet 'gränser' för in diskussionen till ämnet kartor och modeller.

Kartor och Modeller

old japanese map

Ett historiskt perspektiv

Att navigera bland sociala koder och starka intressen - och intressenter kräver god navigeringsförmåga. Långt innan vi började använda kartanalogin för mellanmänskliga frågor var kartor ritade av få och användes av få. De var avbildningar och modeller, men också berättelser som den japanska kartan ovan visar. Om man klickar på bilden öppnar sig en rik kartvärld.

Kartor och makt

Kartor har länge varit förknippade med makt. För att erövra och kontrollera behövdes kartor. För att fördela bördig och annan jord behövdes kartor. För att administrera och beskatta behövdes kartor.

Idag är Geografiska InformationsSystem (GIS) svW ett mycket stort kunskapsområde. Se också About GIS enW. I bägge artiklarna sägs att John Snows kartläggning av kolerautbrottet i London 1848-49 var en av de tidigaste kända geografiska analyserna som dokumenterats. Jag skrev 2007 en IDstory om John Snow, hans kartering, vad man visste om kolera vid den tiden och kolerautbrottet i Landskrona 1853.

Innan snickaren och senare klockmakaren John Harrison enW med briljans och stor uthållighet hade löst longitudproblemet i mitten av 1700-talet fick man "navigera" efter stjärnorna. Att kunna navigera till havs var en fråga om makt och så blev också frågan om longitudproblemets lösning. Idag är hela jorden ständigt observerad och serverad för alla intresserade. Kartorna har - i varje fall över viss områden - utvecklats från grova, inte sällan hemliga, modeller till en närmast realtidsfångad verklighet. Nu kan via satellitbilder se detaljer i så slutna områden som Nordkoreas kärnvapenanläggningar.

Som uttrycket 'maktens korridorer' låter oss ana behövs även kart- och navigeringskunskap på kontor och i samhället.

Mentala kartor

the new yorker-steinberg

Saul Steinbergs berömda bild 'View of the World from 9th Avenue' (1976) av hur en person i New York ser på världen har idag blivit mer verklighet än vad vi trodde vara möjligt.

Vi har mentala kartor / bilder av otroligt många saker. De är oftast förenklade - som när Donald Trump, enligt nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman i NewYork Times, har bild av internationell handel där en nation antingen vinner eller förlorar. Mentala kartor är inte opåverkbara, men klart svårpåverkbara och det är inte alls givet att rationella faktorer har den avgörande betydelsen. Jag skrev här om mentala kartor för många år sedan.

Begreppet mentala kartor har sitt ursprung inom geografi enW och Kevin Lynch 'The Image of the City' (1960) brukar räknas som den första boken inom ämnet. En annan centralfigur inom området är Peter Gould, som jag träffade när han hade en gästprofessur i Lund. Hans mest kända bok heter Mental Maps (1966).

Omslaget på The New Yorker ovan visar en spatial mental karta och sådana studier görs fortfarande inom geografi, men jag, och andra, vanligen använder det i en betydelse som är närliggande till begrepp som world view, weltanschaung, social reality med flera.

Affärsmodellers tysta gränser

Jag tror man kan säga att nationalekonomi och företagsekonomi under nu ganska många år uppvisat ett ökat intresse för vad vi kan kalla det mellanmänskliga samspelet. Redan Herbert Simon enW, nobelpriset i ekonomi 1978, talade om människors begränsade rationalitet och så gör också Daniel Kahneman enW, nobelpriset i ekonomi 2002. Richard Thaler enW, nobelpriset 2017, med bland annat sin forskning om 'nudging' är ännu en beteendeorienterad ekonom. Det tidigare vanliga ekonometriska - och allt mer sofistikerade - modellbygget värderas inte längre lika högt som det beteendeororienterade och komplexa.

Intressant är att ekonomerna börjat beta på samma fält som inte bara sociologer och andra samhällsvetare, utan också tillsammans med författare, poeter och andra uttolkare av det mänskliga landskapet. För att finns ett aktuellt exempel i nobelpristagarnas begränsade skara kan man i Kazuo Ishiguros Nobelföreläsning läsa om butlern i Återstoden av dagen - ... The story I'd just finished was about an English butler who realises, too late in his life, that he has lived his life by the wrong values; and that he's given his best years to serving a Nazi sympathizer; that by failing to take moral and political responsibility for his life, he has in some profound sense wasted that life.... Butlern (i filmen spelad av Anthony Hopkins) är inte bara tyst i möten med andra, han var också - som Ishiguro beskriver - länge tyst inför sig själv.

The Image K. Boulding

Boken The Image, ref (1956) publicerades av en annan gränsöverskridande forskare Kenneth Boulding enW.

Boulding (som jag samtalat en gång med på en konferensbåt utanför Istanbul) skriver i denna bok bland annat om hur vi ser världen och hur vårt seende kan eller inte kan förändras. Peter Gould och Kenneth Boulding hade haft mycket att samtala om.

The subject knowledge structure or image of any individual or organization consists not not only of "fact" but also images of "value"... The image of value is concerned with the 'rating' of the various parts of our image of the world, according to some scale of betterness or worseness. We, all of us, possess one or more of these scales. (Ibid. s. 11)

The notion of a hierarchy of scales is very important in determining the effect of messages on the scales themselves... One of the most important propositions of this theory is that the value scales of any individual organization are perhaps the most important single element determining the effect of the messages it receives on its image of the world. If a message is perceived that is neither good nor bad it may have little or no effect on the image. If it is perceived as bad or hostile to the image which is held, there will be resistance to accept it. (Ibid. s. 12)

The stability or resistance to change of a knowledge structure also depends on its internal consistency and arrangement. There seems to be some kind of principle of minimization of internal strain at work which makes some images stable and others unstable for purely internal reasons. (Ibid. s. 12)

What this means is that for any individual organism or organization, there are no such things as "facts". There are only messages filtered through a changeable value system. (Ibid. s. 14)

Diskussionen och referenserna ovan är några exempel på hur andra utforskat mig närliggande frågor och utgör en bakgrund till det jag kallar tysta gränser och mer precist här diskuterar som 'Affärsmodellers tysta gränser'. Citaten från Boulding bidrar till att förklara mitt koncept Referensstatus och den långa halveringstiden - trögheten - med vilken till exempel uppfattningen om uppslagsverket NE förändras. Flera av mina 12 delstudier har som mål att analysera och presentera data som i förlängningen kanske kan bidra till en positiv utveckling för tjänster inom "området" uppslagsverk.

Antecipatorisk socialisation och koder

Det är både en allmän erfarenhet och ett beforskat område att snart sagt alla mellanmänskliga situationer formas av sociala koder. Den amerikanske sociologen Robert Merton enW - han anses bland annat som grundare av området 'sociology of science' - gjorde strax efter andra världskriget en studie om hur blivande amerikanska soldater redan innan de blev soldater anpassade sitt beteende till deras bild av hur det var att vara soldat. Han kallade detta för antecipatorisk socialisation enW.

Att skriva en predikan har sina former (koder) och de samspelar med vad flertalet kyrkbesökare förväntar sig höra. En forskarkonferens har sina koder och en vetenskaplig artikel har en figur som stärker sin vetenskaplighet och samspelar med såväl tidskriftens status som läsares förväntningar. Listan behöver nog inte göras längre för att stärka tanken att även en affärsplan har sin logik, sitt sociala mönster och sina tysta gränser.

Det konstruktiva tvivlet

Nokia hade 2007 enligt analysföretaget Gartner cirka 40% av världsmarknaden för mobiltelefoner. Några år tidigare hade Ericsson Mobile Phones tjänat över fem miljarder på ett år. Bägge försvann och det finns en omfattande litteratur om detta, inte minst om Nokia - se 'Explanations of success and failure in management learning: what can we learn from Nokia's rise and fall?' (Laamenen et al. 2016, ref).

I en utmärkt artikel 'Making doubt generative: rethinking the role of doubt in the research process' (Locke et al. 2008, ref) diskuteras med utgångspunkt från filosofen Charles Peirce vikten av konstruktivt tvivel i forskningsprocessen. Att utveckla och förändra en verksamhets affärsplan har - bortsett från det specifikt akademiska - likheter med de frågor, de aningar och de reflektioner som ofta omger en bra affärsmodell(sprocess). När detta inte lyckas och det formella helt dominerar över det informella och de 'tysta gränserna' kan det bli mycket fel.

Affärsmodell som story

Storytelling som koncept och praxis har under senare år blivit mycket stort. Storyn har blivit en del i Affärsmodellen och används ofta som en markandsföringsversion av affärsmodellen. Detta gör det intressant även ur ett forskningsperspektiv att se hur dessa hänger ihop.

Affärsmodellers tysta gränser och uppslagsverket NE

Som beskrivits på sidan om bolaget NE Nationalencyklopedin AB ingår bolaget i en privatägd koncern med verksamhet inom ett antal vitt skilda områden. Denna sajt ställer en rad frågor och gör datainsamlingar som har både den styrkan och ibland den svagheten att jag inte har något samarbete med bolaget NE eller dess ägare. Premisserna för detta beskrivs i strategin och konceptet Case Impact Studies.

Framtiden för bolaget NE och uppslagsverket NE är inte så tydlig som bolaget ger sken av. För det första ägs moderkoncernen av en person, Alf Tönnesson, som är 77 år (f. 1940) och som fortfarande anger koncernens strategiska mål och de strategiska prioriteringarna. Stor framgång inom direktmarknadsföring lade grunden till en förmögenhet som gjort det möjligt att investera i NE - ett projekt som kostat flera hundra miljoner kronor enligt denna artikel i tidningen Svensk Bokhandel och att ha investerat närmare 300 MSEK i försäljning och produktion av vodka. Vad sker i generationsskiftet?

Frågan om affärsmodellen för bolaget NE diskuteras mer i detalj på sidan Affärsmodeller för uppslagsverk

Affärsmodellers tysta gränser och BiBB

En oklarhet med BiBB:s affärsmodell är att den har två potentiellt helt separata situationer. I den första (A) ägs och styrs den av initiativtagaren (Johan Schlasberg), medan den i ett senare skede (B) till helt övervägande del kan komma att ägas och styrasB av universitet och högskolor och andra.

I (A) välkomnas sponsrade artiklar och uppslagsord.B Detta kanske inte alls passar i ett skede (B).

Affärsmodellen för BiBB som den uttrycks på BiBB.se har den oklarheten att den i detta skede också är tänkt att vara min kommande avhandling i företagsekonomi. Hur detta kan komma att "utvecklas" är oklart. I ett planerat senare skede kommer BiBB.se att se annorlunda ut.

Publicerades: juni 2018.   Uppdaterad senast: den 29 augusti 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/