4 sidor
vid utskrift

Affärsmodellerstransparens
sida under utveckling

Affärsmodellers transparens

För vilka företag är affärsmodellers transparens en viktig fråga?
I frågan ligger ett antagande att den inte är lika viktig för alla och inte lika viktig i alla branscher. För att vara konkret: den är viktigare för ett uppslagsverk än för IKEA och IKEAs kunder som troligen sällan funderar över hur och vem som producerat en stol, en bokhylla eller en säng. För uppslagsverk är trovärdigheten själva grundprodukten och transparens är en av de faktorer som medverkar till att bygga upp trovärdigheten.

Innebörden av ett uppslagsverks transparens är inte konstant och en av de kraftigast påverkande faktorerna är Internet och hyperlänkarnas centrala funktion i den digitala världen. Citatet nedan är från 'Trust and context in cyberspace' Yeo G. (2013), ref, men kommer ursprungligen från en blogpost av Weinberger D. (2009) med samma rubrik som citatet.

"Transparency is the new objectivity"

I artikeln säger Weinberger David Weinberger enW är en av författarna av 'The ClueTrain Manifesto'. Se personlig sida på Harvard Berkman Klein Center for Internet & Society

Objectivity used to be presented as a stopping point for belief: If the source is objective and well-informed, you have a sufficient reason to believe... We thought that that was how knowledge works, but it turns out that it's really just how paper works. Transparency prospers in a linked medium, for you can litterally see the connections between the final draft's claims and the ideas that informed it. (Ibid. Emphasis added.)

Hela artikeln är mycket läsvärd och visar också något som beskrivits av Marshall McLuhan enW om att medier har sina unika karakteristika genom vilka de påverkar oss oberoende av deras innehåll. Den maskinskrivna texten flyttar sig bort från handstilens personliga närvaron och media sägs vara "hot" eller "cool" i relation till vilken grad de involverar oss, de senare mer så.

När bolaget NE flyttade över innehållet i uppslagsverket NE från papper till webben (efter en del misslyckade försök med andra digitala bärare som CD-rom) bytte man inte bara bärare, man flyttade hela processen av produktion, konsumtion och villkoren för trovärdighet in i ett annat mediums funktion och användningssätt. Min utvärdering pekar mot att bolagets ägare inte förstått detta. Det nya mediets inneboende logik är en central förklaringsgrund i min prediktionreferens nedan.

Weinberger avslutar

Objectivity without transparency increasingly will look like arrogance. And then foolishness. Why should we trust what one person — with the best of intentions — insists is true when we instead could have a web of evidence, ideas, and argument? In short: Objectivity is a trust mechanism you rely on when your medium can’t do links. Now our medium can. (Ibid.)

Om artikeln 'Trust and context in cyberspace'

I inledningen citerar Geoffrey Yeo filosofen John Locke svW som redan 1663 skrev att "Trust is the bond of society". Det finns en omfattande forskning om trust / tillit och hur denna förändras. Många anser att den minskar. IMHO gör ökningen av "fake news" och missinformation att värdet av transparens ökar. Yeo refererar en omfattande forskning om tillit av forskare inom arkivare- och biblioteksvärlden. Frågan om transparens har många aspekter varav en är informationens proveniens och kontext där några anser att det inte finns en neutral kontext utan att denna skapa och återskapas, ett anfört exempel är hälsodata. Detta för tanken till att en artikel i ett uppslagsverk om sjön Vättern är mindre provinienskänslig än en artikel om säg diabetes eller antioxidanter. Tilliten kan omfatta ett uppslagsverk som helhet eller delar av den. Artikeln säger att Trust is a matter of choice; I may choose to trust a particular resource and you may choos not to trust it, even if we are presented with the same statements about its provenance... Universal agreement on what what can be considered trustworthy is unlikely ever to be achieved.

Så här långt hoppas jag att läsaren är 'övertygad' om att ett uppslagsverks trovärdighet är ett centralt värde för ett uppslagsverk och att detta direkt eller indirekt påverkar affärsmodellen och verksamhetens framgång. För uppslagsverk kallar jag denna trovärdighet för Referensstatus. Nästa fråga är hur och i vems ögon Referensstatusen ändras - och kan förändringarna mätas?

Prismodeller och transparens

Ett av målen med analyserna av uppslagsverkens affärsmodeller är att kunna göra en Prediktionreferens om deras framtid. En faktor som också behöver vägas in är uppslagsverkens prismodeller.

Det är vanligt bland non-profit företag att man redovisar sin budget och hur resurserna skapas och förbrukas. I vinstdrivande företag är kundernas och intressenternas förväntningar på transparens lägre. Årsredovisningar säger en del, men mycket lite om tjänsternas och varornas prissättning. Internet har medfört att en rad nya tjänster skapats där man kan jämföra olika leverantörers priser. Men även om man ofta vill betala ett lågt pris är ett högre pris ofta accepterat om det uppfyller ett eller flera andra kriterier till exempel är det OK att

Prismodellen för Wikipedia, Store Norske Leksikon, Stanford Encyclopedia of Philosophy och BiBB är enkel. De är gratis och kostnaderna täcks av andra finansiärer än användarna. Uppslagsverket NE är en betaltjänst som betalas av användarna (privatkunder) eller en organisation (kallas här köparen) typ folkbibliotek som användaren har anknytning till.

Hur ser prismodellen ut för de folkbibliotek som abonnerar på NE:s uppslagsverk? För att undersöka detta gjorde jag en studie där drygt 100 folkbibliotek ombads svara på vad de betalade. Dessutom jämförde jag detta med antalet sidvisningar via NE och vilken statistik man hade eller följde. Studien är också kommenterad här.

Statistikanvändningen var överraskande låg - över 50% hade ingen aning - och folkbibliotek i små kommuner (kunder) betalade upp till närmare 20 gånger mer per invånare.

När det gäller vissa typer av tjänster kan två nyckelbegrepp förklara en del i en prismodell. Dessa är 'Customer Acquisition Cost (CAC)' och 'Churn Rate' enW. Det senare är ett centralt mätetal vad gäller abonnemangsstjänster som mobiltelefoni, tidningar och elbolag. Det är osannolikt och svårt att belägga att dessa faktorer mer än marginellt förklarar NE:s prismodell för uppslagsverk.

En sannolikare förklaring är att bristande transparens om prismodellen från bolaget NE och köparnas relativa ointresse för användarstatistik och kostnaden förklarar en större del av vilka som köper eller inte köper tjänsten. En annan viktig och troligen mer avgörande förklaring är det jag kallar en källas Referensstatus. Slutsatsen är att NE:s uppslagsverk som betaltjänst är känslig för kundernas ökande kunskap om bolagets prismodell, tjänstens användarstatistik, kundernas kunskap om svagheterna i uppslagsverkets innehåll och konkurrerande fria tjänster.

Publicerades: april 2018.   Uppdaterad senast: den 26 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/