4 sidor
vid utskrift

Affärsmodellers transparens

För vilka företag är affärsmodellers transparens en "viktig" fråga?

I frågan ligger ett antagande att den inte är lika viktig för alla användare / kunder och inte lika viktig i alla branscher. Reflekterar IKEAs kunder över vem som producerat en stol, en bokhylla eller en säng och hur detta går till? Reflekterar kunderna i ICA:s och Coops fiskavdelningar över hur fiskarna fångats och transporterats innan de hamnar i frysdisken. Är grönsakerna ekologiska eller närodlade och vilka leveranskedjor ingår de i? Det är inte sällan svårt att få svar på och utvärdera redan ganska enkla frågor. Om ökad transparens är ett av svaren på frågor vi alla - kanske - ställer, kräver detta både tillgång till fakta och en enkelt tillgänglig presentation av dessa. Ofta måste olika aspekter vägas "mot" varandra vilket gör att många svar inte enkelt kan färgkodas som svarta, vita, röda eller gröna.

TID:  Det kräver tid och arbete att lära sig om transparens och att utöva källkritik.

"Viktig", som i viktig för intäkter och rykte

Transparens existerar inte i ett tomrum. Det används ibland för att det ger en bra Story, ibland för att det krävs - om ursprungsmärkning för livsmedel: Livsmedelsverkets kontrollwiki - och ibland för att många kunder kräver det. Det finns också en mörk sida där transparens är affärernas fiende som i vapenhandel och lyxvaror till ledarna i Nordkorea. Transparens är ett koncept med många ansikten.

Fakta som vapen

Det är dyrt att skicka raketer mot motståndarna, att manipulera fakta är mycket billigare. Aldrig har så många ägnat sig åt att producera och sprida "fakta" / faktoider svW som har ett annat syfte än att "säga som det är", något som är en strävan i vetenskapligt arbete. Fakta har idag inte minst på grund av Internet blivit "weaponized". Ett när detta skrivs aktuellt exempel är konflikten i februari 2019 mellan Indien och Pakistan. Vem började och vad hände? I en artikel i New York Times 2019.03.06 'The India-Pakistan Conflict Was a Parade of Lies' berättas om de många avsändarna av oriktiga "fakta" och hur mycket tid och källkritik det kan krävas för att bilda sig en rimligt korrekt uppfattning även om en så relativt begränsad händelse.

President Trump är ett lika tydligt som tragiskt exempel på "weaponized" media. Enligt Washington Posts ständigt uppdaterade 'Fact checker' har aldrig någon amerikansk president ljugit så mycket. En dyster iakttagelse av detta är att det inte eroderar väljarbasen mer än marginellt. Det förefaller som om "källtro" har större genomslag än källkritik. Att även forskarsamhället förlorar i sin presentation av fakta syns till exempel i stora gruppers uppfattning om vaccinering och klimatfrågor.

Transparens och uppslagsverk

För uppslagsverk är trovärdigheten själva grundprodukten och transparens är en av de faktorer som medverkar till att bygga upp trovärdigheten.

När bolaget NE flyttade över innehållet i uppslagsverket NE från papper till webben (efter en del misslyckade försök med andra digitala bärare som CD-rom) bytte man inte bara bärare, man flyttade hela processen av produktion, konsumtion och villkoren för trovärdighet in i ett annat mediums funktion och användningssätt.

Innebörden av ett uppslagsverks transparens är inte konstant.

En av de kraftigast påverkande faktorerna är Internet och hyperlänkarnas centrala funktion i den digitala världen. Citatet nedan är från 'Trust and context in cyberspace' Yeo G. (2013), ref, men kommer ursprungligen från en blogpost av Weinberger D. (2009) med samma rubrik som citatet.

"Transparency is the new objectivity"

I artikeln säger Weinberger David Weinberger enW är en av författarna av 'The ClueTrain Manifesto'. Se personlig sida på Harvard Berkman Klein Center for Internet & Society

Objectivity used to be presented as a stopping point for belief: If the source is objective and well-informed, you have a sufficient reason to believe... We thought that that was how knowledge works, but it turns out that it's really just how paper works. Transparency prospers in a linked medium, for you can litterally see the connections between the final draft's claims and the ideas that informed it. (Ibid. Emphasis added.)

Weinberger avslutar

Objectivity without transparency increasingly will look like arrogance. And then foolishness. Why should we trust what one person — with the best of intentions — insists is true when we instead could have a web of evidence, ideas, and argument? In short: Objectivity is a trust mechanism you rely on when your medium can’t do links. Now our medium can. (Ibid.)

Hela artikeln är mycket läsvärd och visar också något som beskrivits av Marshall McLuhan enW om att medier har sina unika karakteristika genom vilka de påverkar oss oberoende av deras innehåll. Den maskinskrivna texten flyttar sig bort från handstilens personliga närvaro och media sägs vara "hot" eller "cool" i relation till vilken grad de involverar oss, de senare mer så.

Om artikeln 'Trust and context in cyberspace'

I inledningen citerar Geoffrey Yeo filosofen John Locke svW som redan 1663 skrev att "Trust is the bond of society". Det finns en omfattande forskning om trust / tillit och hur denna förändras. Många anser att den minskar. Yeo refererar en omfattande forskning om tillit av forskare inom arkivare- och biblioteksvärlden. Frågan om transparens har många aspekter varav en är informationens proveniens och kontext där några anser att det inte finns en neutral kontext utan att denna skapa och återskapas, ett anfört exempel är hälsodata. Detta för tanken till att en artikel i ett uppslagsverk om sjön Vättern är mindre provinienskänslig än en artikel om säg diabetes eller antioxidanter.

Tilliten kan omfatta ett uppslagsverk som helhet eller delar av den. Artikeln säger att Trust is a matter of choice; I may choose to trust a particular resource and you may choose not to trust it, even if we are presented with the same statements about its provenance... Universal agreement on what what can be considered trustworthy is unlikely ever to be achieved.

Så här långt hoppas jag att läsaren är 'övertygad' om att ett uppslagsverks trovärdighet är ett centralt värde för ett uppslagsverk och att detta direkt eller indirekt påverkar affärsmodellen och verksamhetens framgång. För uppslagsverk kallar jag denna trovärdighet för Referensstatus. Nästa fråga är hur och i vems ögon Referensstatusen ändras - och kan förändringarna mätas?

Transparensens innehåll

Transparensens innehåll är både generell och kontextuell. Finansiell transparens och 'livsmedelstransparens' är mycket olika, men de har det gemensamt att dess förståelse av många ofta är en stor pedagogisk uppgift som ställer krav på både producenter och lagstiftare.

Publicerades: april 2018.   Uppdaterad senast: den 19 mars 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/