9+1 sidor
vid utskrift

Affärsmodeller för uppslagsverk

BMI-matrix - J Schlasberg

Forskningslitteraturen om affärsmodeller och Business model innovations (BMI) har fokus på stora företag och relativt strukturerade och generella processer. Detta motsvaras av fältet Structural/General (3) i figuren.

En första fråga är om litteraturens beskrivningar, ramverk och analyser i fält (3) också kan gälla för små företag som Store Norske Leksikon, Det Store Danske, NE, och Kunskapstorget BiBB?

Uppslagsverken i denna studie är små eller mycket små verksamheter. Det Store Danske som slutade uppdaterasB hösten 2017 hade vid den tidpunkten tre anställda, Store Norske LeksikonB har ungefär 10 anställda och NE hade enligt en forskarrapport 2013 under 10 personer som arbetade med uppslagsverket. Idag är NE-redaktionen troligen två-tre personer utifrån en studie 2018 av (det låga) antalet 'Nya uppslagsord i NE' och hur korta artiklarna är och att NE idag i huvudsak är ett läromedelsföretag. BiBB har inga anställda.

För dessa och många andra små verksamheter talar mycket för att fältet Situational/Agile (2) är mer relevant för att förklara verksamheternas affärsmodeller. En ståndpunkt är att hävda att SME-företagen, framför allt de mindre av dessa, är så unika att det är svårt att formulera något "teoretiskt" om deras sätt att möta nya situationer. En annan ståndpunkt, som jag delar, är att det även för mindre företag går att finna begrepp och koncept utfrån vilka man kan få en mer systematiserad förståelse.

Denna sida tar upp aspekter på affärsmodeller för mindre företag och applicerarreferens sedan dessa på uppslagsverken NE, SNL och BiBB.

Om generella faktorer och situationsfaktorer

Även i mindre verksamheter finns det påverkande krafter som förslagsvis kan delas upp i Omvärldsfaktorer och det jag kallar "Situationsfaktorer".
Den hastiga digitaliseringen och sökbarheten av kunskap i form av bland annat GoogleGoogle var enligt John Doerr, se ref nedan, det 14:e företaget som lanserade en sökmotor. Google grundades 1998 och 1999 ville grundarna sälja bolaget enW för 1 MUSD, vilket de misslyckades med. och WikipediaWikipedia lanserades 2001. var generella omvärldsfaktorer som inget företag som producerade uppslagsverk kunde bortse ifrån. Förutsättningarna för dessa företag att hantera de radikalt nya omvärldsfaktorerna var dock mycket olika. Författarna av signerade artiklar i uppslagsverk fick i denna period helt nya vägar att presentera sig och sina berättelser/artiklar.

Förståelsehorisont och påverkan

För att bli en bättre beslutsfattare behöver man - för att använda ett koncept från filosofen Gadamer enW - vidga sin förståelsehorisont. Se 'Truth and method'. Gadamer H-G. (1975), ref och ett längre citat nedan.

 Visa mer vertical arrowsOm förståelsehorisont enligt Gadamer

Every finite present has its limitations. We define the concept of "situation" by saying that it represents a standpoint that limits the possibility of vision. Hence essential to the concept of situation is the concept of "horizon." The horizon is the range of vision that includes everything that can be seen from a particular vantage point. Applying this to the thinking mind, we speak of narrowness of horizon, of the possible expansion of horizon, of the opening up of new horizons, and so forth.

Since Nietzsche and Husserl, the word has been used in philosophy to characterize the way in which thought is tied to its finite determinacy, and the way one's range of vision is gradually expanded. A person who has no horizon does not see far enough and hence over-values what is nearest to him. On the other hand, "to have a horizon" means not being limited to what is nearby but being able to see beyond it. A person who has an horizon knows the relative significance of everything within this horizon, whether it is near or far, great or small.

Similarly, working out the hermeneutical situation means acquiring the right horizon of inquiry for the questions evoked by the encounter with tradition. In the sphere of historical understanding, too, we speak of horizons, especially when referring to the claim of historical consciousness to see the past in its own terms, not in terms of our contemporary criteria and prejudices but within its own historical horizon. The task of historical understanding also involves acquiring an appropriate historical horizon, so that what we are trying to understand can be seen in its true dimensions. If we fail to transpose ourselves into the historical horizon from which the traditionary text speaks, we will misunderstand the significance of what it has to say to us. (Ibid. s. 301-302. Emphasis added.)

rain room art

Bilden är ett konstverk "Rain Room" av Random International och är en form av konceptinstallation där man kan röra sig i ett rum där det regnar utan att man blir våt. Sensorer gör att dropparna inte når dig. Se video från utställningen i London. Konstverket kan också ses som en metafor för hur man kan undvika att bli påverkad även i en miljö som finns nära, mycket nära. Den digitala omvandlingen regnar ihärdigt, men många personer och verksamheter rör sig i sina egna "Rain rooms".

Det krävs en del arbete för att vidga sin förståelsehorisont. Sagans Münchausen lyfte visserligen både sig och sin häst ur ett kärr genom att dra sig i håret, men det är en i praktiken obestyrkt metod. Reflexivt tänkande anförs av några forskare som en bättre metod, men det får tillsvidare anses obestyrkt att detta teoretiska koncept ger praktiskt värde utöver IBMs välkända "THINK" som lanserades 1911 och Apples "Think differently" från 1997.

Mönster och mätdata

Om förståelse är en mer subjektiv form av kunskap är iakttagna 'Mönster' och 'Mätdata' mer objektiva om än inte i någon absolut mening. Att se mönster - engelska 'pattern recognition' och att mäta är delar i en systematisk metod som kan appliceras även i de minsta verksamheter.

OKRs är en akronym för Objectives and Key Results. Detta är temat i 'Measure what matters' av John Doerr (2018), ref, en John Doerr enW är en av grundarna av det välkända venture capital företaget Kleiner Perkins. Startsidans motto är 'MAKE HISTORY'. av USA:s mest framgångsrika riskkapitalister.

Bokens förord är signerat Larry Page I wish I had this book nineteen years ago, when we founded Google [...] OKRs are simple processes that helps drive varied organizations forward. We have adapted how we use it over the years. Take it is a blueprint and make it yours, based on what you want to happen. Ett av John Doerrs mantra "Ideas are easy. Execution is everything" lärde han sig av en av Intels grudare Andy Grove enW. Det är inspirerande att lyssna till Doerrs TED-föreläsning på bokens hemsida.

Det är en grannlaga uppgift att besluta VAD man ska mäta och det bör man återkommande reflektera över. Frågan om visualisering av de mönster man ser diskuteras i kapitlet om Forskningsmetoder och där refereras bland annat till 'Visualizing Our Way through Theory Building', Ravasi (2017), ref.

Historia som mönster och flöden

I företagsekonomisk forskning inom den på sin tid epokgörande SIAR-skolan var det viktigt att känna till och förstå ett företags mönster i form av dess historia. I Företaget och dess omvärld Rhenman E. (1969), ref finns ett stycket som heter "Organisationens karaktär" och där utvecklas tanken om att både personer och företag formas av sin historia. Som diskuteras längre ner är denna 'karaktärstolkning' av intresse bland annat i förståelsen av bolaget NE:s utveckling - och framtid.

 Visa mer vertical arrowsOm organisationers karaktär enligt Selznik

First, character is a "historical product". "The character as a whole", writes Fenichel, "reflects the individual's historical development". Character is "the ego's habitual way of reacting". In this sense every individual has a unique character.

Second, character is in some sense an "integrated" product, as is suggested by the term "character-structure". There is a discoverable pattern in the way the ego is organized; and the existence of such a pattern is the basis of character analysis.

Källa: Ibid. s. 63

Det är svårt att få insikt i hur de som styr ett företag tänker och det de säger kan vara något annat än vad de gör. Vissa flöden är ofta avläsbara och de är en väg till att se mönster. Vad investerar bolaget i, hur utvecklas produkterna/tjänsterna, vilka marknader är man aktiv på och lönsamheten över en längre period är exempel på flöden som ofta är publikt nåbara.

Agilitet och iteration

I den första figuren är 'Agilitet' en central faktor. Agilitet och iteration handlar om förändringshastighet, "sense of urgency" och vad som de facto görs. Människor - enskilda och en ledningsgrupp - har ofta mycket olika uppfattningar om vad som menas med "fuzzy concepts" som till exempel brådskande, angeläget, snart och 'detta är intressant'. Detta understryker det situationellas betydelse.

Affärsmodeller i radikal förändring

hockney lamp

David Hockneys enW  iPad-bild När Apple's Ipad kom ut började Hockney experimentera och har sedan dess haft flera utställningar med "iPad-art". Artikel på BBC.com. Bilden är en av i varje fall fem som var fritt nerladdningsbara. kastar här sitt sken över en modell med figurer, linjer och siffror och den kan ses som en metafor för att man återkommande bör granska sin affärsmodell - om man vill vara framgångsrik.

Verkligt stora förändringar beskrivs ofta med termer som paradigmskiften - efter Thomas Kuhn enW - eller som disruptiva efter Clayton Christensen (1997), ref 'The innovator's dilemma. When new technologies cause great firms to fail'.

Begreppen paradigmskiften - artikel om Kuhn i Stanford Encyclopedia of Philosophy - och disruptiva förändringar - en teori/koncept som kritiserades i en intressant artikel i The New Yorker 2014 av historikern Jill Lepore - tenderar att användas till övermått.

Paradigm, disruption och radikala förändringar

Det är rimligt att hävda att den generella övergången från att producera och sälja tryckta (analoga) uppslagsverk till att sälja digitala abonnemang som en tjänst kan kallas för ett paradigmskifte. Digitaliseringen påverkar alla "precis" som boktryckarkonsten började göra i Europa i slutet av 1400-talet.

Den pågående övergången från analogt till digitalt är tillräckligt stor för att vara ett paradigmskifte. Andy Grove, en av grundarna av Intel, skrev bland annat "allt som kan bli digitalt blir det".

Inom ramen för den dominerande förändringskraft som paradigmskiftet framtvingar gör en verksamhet ett antal förändringar. Några överlever den erforderliga transformationen andra gör det inte. De större av dessa förändringar kallar jag "radikala förändringar". Dessa är få jämfört med de löpande mindre förändringarna.

Vilka kan de radikala förändringarna tänkas vara för uppslagsverk och deras producenter?

Affärsmodellers tysta gränser

I kapitlet affärsmodellers tysta gränser sägs att affärsmodeller i verkligheten inte är fullt så rationella och logiska som de framställs. De bygger inte sällan på en rad förhållanden och antaganden som baseras på en eller ett fåtal personers uppfattning om verksamhetens situation och framtid. Detta gäller oftare mindre - och ägardominerade - företag än större verksamheter.

Faktorer i affärsmodeller för uppslagsverk

Vilka är de centrala faktorer som måste analyseras i konstruktionen av en långsiktigt hållbar affärsmodell för uppslagsverk?

1.  Omvärldsanalys

Alla uppslagsverk oberoende av storlek måste förhålla sig till den nya Sökmotorvärlden. Ett stort uppslagsverk som Wikipedia gör en annan omvärldsanalys än de som antingen är mindre, enbart lokala eller specialiserade. Eller är en kombination av dessa.

2.  Referensstatus och transparens

Trovärdighet är grundläggande för ett uppslagsverks affärsmodell. Då uppslagsverk är mycket omfattande är det svårt eller näst intill omöjligt för flertalet användare att ha en rimligt uppdaterad bild av uppslagsordens trovärdighet. Människors uppfattning av till exempel ett uppslagsverk kan uttryckas som dess Referensstatus. Denna varierar mellan personer, ämnen och över tiden.

Ett bra sätt att analysera uppslagsverk är att undersöka dess transparens. Transparens har bland annat inom miljö- och hållbarhetsområdet blivit en allt större fråga. Läs mer om affarsmodeller och transparens - allmänt och för uppslagsverk.

3.  Om hur innehållet produceras och presenteras

strategicrelations

Ett grundantagande i avhandlingen är att det för uppslagsverk finns samband mellan ägande, innehåll och affärsmodell. Ägandet är markerat med en fylld linje för att indikera modellens bas. De streckade linjerna indikerar flexibilitet och anpassning till marknaden och nya koncept.

En privat ägare är mer beroende av att köpa innehåll än en stiftelse som Wikipedia, Store Norske LeksikonB eller(på sikt) BiBB.

Den enkla modell förklarar till exempel varför innehållet och strategin för Nya uppslagsord i NE ändrats radikalt som en följd av en ny affärsmodell 2015 - att bli ett läromedelsföretag.

4.  Webbnivå och affärsmodell

Om hur väl de digitala möjligheterna används och hur väl dessa är en del av affärsmodellen. Här avses produktion och framför allt presentation av uppslagsverkets innehåll. Hur och i vilken omfattning man använder sociala media och andra metoder för digital marknadsföring är delvis en annan fråga.

Graden av "webbnivå" är mitt sammanfattande uttryck för faktorer som design, usability, navigation, länkstrategi, rich media med flera. Det antas att det är bra för ett uppslagsverk att ha en strategi för en gradvis ökande webbnivå.

Webben är en mycket dynamisk miljö med en intensiv utveckling inom teknik och design - se till exempel World Wide Web Consortium (W3C) som organiserar standards för webbpublicering - och nya användningsmönster.

5.  Paketering

unbundling circles

Figurens ringar symboliserar olika tjänster. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat. Ringar (tjänster) kan tillkomma och försvinna.

Paketering (bundling) av flera tjänster eller varor i samma erbjudande är både mycket vanligt och ett länge studerat område inom 'Marketing science' och andra områden. Artikeln 'Emerging Trends in Product Bundling: Investigating Consumer Choice and Firm Behavior', Rao et al. (2018), ref är resultatet av en diskussion i ämnet från en konferens 'Choice workshop' 2016. Artikeln ger en bra överblick över olika faser i forskningens utveckling.

Vi möter paketering dagligen till exempel vid köp av Microsoft Office, olika Adobe-paket, mobilabonnemang, mat- och reseerbjudande med mera. En de digitala transaktionernas fördelar är att säljaren relativt enkelt kan experimentera med paketinnehåll på en mängd olika sätt. Ju mer digital handeln blir, desto lättare är att det att skräddarsy paket. Men ur ett akademiskt perspektiv kan det låta så här

Data mining technologies (visualization, classification, predictive modeling) that allow for the analysis of massive datasets threaten to diminish the importance of academic research in bundle choice. (Ibid. s. 114)

 Visa mer vertical arrowsCitat från artikeln om paketjämförelser

Much of the bundling literature has assumed that people perceive the value of a bundle based on the products contained in the bundle and the distribution of attribute values across those products. While that is undoubtedly true, recent research also indicates that people also consider how the bundle compares to other bundles that they have seen [92]. In effect, the other bundles seen by an individual serve as a context within which she assesses the value of a given bundle. (Ibid. s. 112)

5.1  Delarnas värde i ett paket

Det är vanligt att ett 'paket' har ett huvuderbjudande och en eller flera extra erbjudanden. Om man köper en Blu-ray spelare är medföljande "gratisfilmer" att betrakta som stödjande produkter. Paketen kan vara av olika karaktär och i forskningen skiljer man bland annat mellan Pure Bundles och Mixed Bundles beroende på hur närliggande de ingående delarna är - och erbjuds. Delarnas värde är dynamiskt och situationellt.

value of bundled parts - Johan Schlasberg

Det är närmast självklart att personer och organisationer ser olika på det relativa värdet av delarna i ett paket. För några är huvudprodukten/tjänsten tillräcklig för ett köp, för andra är det stödtjänsterna och det upplevda värdet av dessa som 'tippar över' valsituationen till förmån för ett köp.

När bolaget NE säljer ett paket till folkbibliotek med uppslagsverket NE (huvudprodukten) är tjänsterna Korsordhjälp, Ordböcker och Världens länder att betrakta som stödjande tjänster. Dessa omnämns också som sådana vilket ses på dessa direktlänkar till många folkbiblioteks hemsida om Databaser.

NE-paketet för folkbibliotek och privatpersoner har ett fundamentalt problem. För samtliga delar finns fria alternativB som är likvärdiga eller bättre. Se också dessa analyser av uppslagsverket NE.

När bolaget NE säljer ett paket till skolor och kommuner ser paketmodellen mycket annorlunda ut. Huvudprodukten är ett eller flera läromedel och uppslagsverket som citatet nedan visar en integrerad och stödjande del. I bolagets marknadsföring beskrivs detta som en unik kombination. Det kan vara en bra modell - se figur 'Closed model' nedan - för bolaget NE, i varje fall på kort sikt, men inte självklart på lång sikt.

Utöver ett starkt fokus på själva faktainnehållet i varje enskilt läromedel är förlagets enorma uppslagsverk integrerat i alla NE:s produkter – med länkar, vidareläsning och fördjupning. På så sätt ger läromedlen tillgång till ett närmast oändligt kunskapsinnehåll, där elever själva enkelt kan gå vidare och fortsätta bygga sin egen faktaplattform. (NE.se, undersida 2018.08.14)

Closed model - Johan Schlasberg

Citatet från NE ovan säger att uppslagsverket ger "ett närmast oändligt kunskapsinnehåll". Citatets påstående är direkt felaktigt och kan jämföras med andra missvisande delar i NE:s marknadsföring. När allt fler skolor och inköpare av läromedel inser och accepterar att detta citat (markerat med rött) möjligen skulle kunna gälla Wikipedia, som utöver andra kvaliteter är minst 10 gånger större, men absolut inte NE sjunker värdet av NE:s slutna modell.

5.2   En öppen modell för integration läromedel och uppslagsverk

Open model - Johan Schlasberg

Figuren 'Open model' visar hur ett flertal olika leverantörer kan använda Wikipedia och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel. Antag att skolelever i matematik, religion och geografi (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Om flertalet läromedel har länkar till fria källor som Wikipedia, Store Norske Leksikon och BiBB får eleverna en kunskapskälla de kan använda även sedan de slutat skolan och alla fria källor har - till skillnad från NE - externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

Om en lärare anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller Dublin kan man till exempel själv uppdatera Wikipedia, till glädje för alla. Det kommer att finnas sajter där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X. Konkurrensen mellan olika läromedel blir i första hand en fråga om den interna pedagogiken och innehållet. Att samverkan lönar sig finns det ett stort antal exempel på i många branscher.

Mono- och polystrategiska affärsmodeller

Begreppet monostrategi anger strategin i det som vanligen och huvudsakligen kan kallas ett "en-produkts-företag". Denna kan vara mycket avancerad och sammansatt av flera komponenter. TetraPak kan vara ett exempel.

Begreppet polystrategi anger strategierna för verksamheter som är engagerade i flera produktområden. Apple började som ett en-produkts-företag, men har utvecklats till ett fler-produkts-företag.

Med uppslagsverk avses här i princip alltid digitala uppslagsverk. De måste ha en långsiktigt fungerande affärsmodell, men det finns ingen unik typ av affärsmodeller som heter "digitala affärsmodeller", utan affärsmodeller som fungerar och de som inte gör det. Litteraturen om affärsmodeller är omfattande, men här görs en situationsanpassad analys.

Uppslagsverk som SNL och SEPB är fria för alla och har inte reklam, vilket också är ett centralt mål för BiBB. NE är en betaltjänst.

6.1   Monostrategiska affärsmodeller för uppslagsverk

En uppdelning kan vara mellan (A) de som "står på egna ben" som här kallas monostrategiska och de (B) som på ett eller annat sätt ingår i ett större affärskoncept - en polystrategisk affärsmodell. Stanford Encyclopedia of Philosophy (SEP)B) är ett exempel på (A) och NE:s uppslagsverk är ett exempel på en förflyttning från A till B.

I den monostrategiska affärsmodellen för uppslagsverk är detta en tydlig kärnverksamhet. Andra aktiviteter ska stödja denna.

NE:s Skolpaket med digitala läromedel innehåller bland annat uppslagsverket NE som en stödjande tjänst. Att denna senare koppling är en central del i bolagets strategi framgår av citatet nedan.

BiBB har en affärsmodell att vara ett Kunskapstorg som innehåller ett allmänt uppslagsverk. Detta senare skulle kunna samverka med ett allmänt uppslagsverk som Wikipedia för att erbjuda en större volym svar.

6.2   Polystrategiska affärsmodeller för uppslagsverk

OED är ett exempel på en polystrategisk modell (B) "At no period in its history has the Oxford English Dictionary been profitable commercially for Oxford University Press".

På sidan om bolaget NE beskrivs hur uppslagsverket blivit en allt mindre del i en polystrategisk affärsmodell.

Uppslagsverket NE blir varje år mindre relativt Wikipedia som framgår av min studie om de nya uppslagsorden i NE. Många i lärarkåren har en syn som nyligen, juli 2018, utrycktes av en lärare i en fråga till folkbibliotekens tjänst 'Bibblan svarar'. Fråga: Är det [= Wikipedia] en pålitlig källa? Jag lär mina elever på lågstadiet att det inte är det. I svaret säger bibliotekarien bland annat

Jag skulle säga på det stora hela så har Wikipedia blivit mycket bättre de senaste åren. Vi har ofta jämfört artiklar i Nationalencyklopedin (NE.se) med Wikipedia och väldigt ofta är artikeln i Wikipedia bättre, mer utbyggd och mer aktuell. Eftersom Wikipedia är öppet för alla så uppdateras det på ett helt annat sätt och det finns ju redaktörer som håller koll på förändringarna. [..] Hade inte Wikipediaartikeln varit trovärdig eller aktuell hade vi bibliotekarier aldrig använt den. Se svaret Wikipedia som källa

Marknaden för läromedel har ett stort antal aktörer och det är relativ enkelt att producera ett nytt läromedel för en visst område och avsedd målgrupp. I traditionella företagsekonomiska termer är 'the entry barrier' relativt låg. Att en leverantör - utöver de innehållsmässiga kvaliteterna som jag inte berör - vill differentiera sig från sina konkurrenter är normalt. Ett sätt bolaget NE gör detta är integrationen med uppslagsverket.

7.  Ägande, ledning och finansiering

Den situationella ägarmiljön

Det sista steget innan min prediktion om de diskuterade uppslagsverken handlar om i vilken ägarmiljö dessa befinner sig i vilken betydelse detta kan ha. Store Norske Leksikon, Stanford Encyclopedia of Philosophy och på sikt BiBB befinner sig i en akademisk miljö. NE:s uppslagsverk ingår i en koncern grundad av en mycket framgångsrik entreprenör som tack vare tidigare betydande vinster haft finansiell uthållighet att utveckla uppslagsverket från "atoms to bits".

Prediktion om några uppslagsverk

I naturvetenskap har bra modeller ofta ett prediktivt värde. Kunde man utifrån företagsekonomisk forskning ana, säga eller göra trovärdigt att Nokias och Ericssons mobilaffärer skulle komma att haverera? Var det någon forskare i ämnet företagsekonomi som gjorde sådana analyser innnan kurvorna vände?

Kan man utifrån en analys av publikt tillgängliga data om bolagen NE, SNL, SEP och BiBB säga något dessa uppslagsverks framtid?

Prediktion om uppslagsverket NE

Bolaget NE ingår i den privata Tönnesson-gruppen. Deras största investering de senaste åren är produktion och försäljning av vodka som hittills krävt cirka 300 MSEK och gett årliga förluster på 20-40 MSEK. Investeringen i Nationalencyklopedin har troligen kostat över 400 MSEK. Ägaren har demonstrerat stor uthållighet, men det finns gränser och ett generationsskifte är relativt närliggande. Det är oklart i vilken omfattning bolaget NE lyckas etablera sig som ett (lönsamt) utbildningsföretag.

Andra exempel på observerbara flöden i bolaget NE är det sjunkande antalet folkbibliotek som har NE och min analys av de nya uppslagsorden i NE som idag till cirka 90% är korta texter utan referenser som skrivs av en anonym redaktion. Detta säger något om uppslagsverkets minskande betydelse i bolagets nya strategi att bli ett läromedelsföretag.

Affärsmodellen för uppslagsverket NE är inte hållbar.

Prediktion om Store Norske Leksikon och SEP

Store Norske Leksikon och SEP har en stabila ägarsituationer och en bra modell för innehållsproduktion och en hållbar affärsmodell.

SNL och SEP kommer att finnas kvar i många år.

Prediktion om BiBB

Affärsmodellen för BiBB är osäkert bra men idag alltför personberoende. BiBB är i en startup-fas.

Går inte idag att säga i vilken omfattning uppslagsverket i BiBB förverkligas.

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: den 27 november 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/