9 sidor
vid utskrift

Affärsmodeller för uppslagsverk

BMI-matrix - J Schlasberg

Forskningslitteraturen om affärsmodeller och Business model innovations (BMI) har fokus på stora företag och relativt strukturerade och generella processer. Detta motsvaras av fältet Structural/General (3) i figuren.

En första fråga är om litteraturens beskrivningar, ramverk och analyser i fält (3) också kan gälla för små företag som Store Norske Leksikon, Det Store Danske, NE, och Kunskapstorget BiBB?B

Uppslagsverken i denna studie är små eller mycket små verksamheter. Det Store Danske som slutade uppdaterasB hösten 2017 hade vid den tidpunkten tre anställda, Store Norske LeksikonB har ungefär 10 anställda och NE hade enligt en forskarrapport 2013 under 10 personer som arbetade med uppslagsverket. Idag är NE-redaktionen troligen två-tre personer utifrån en studie 2018 av (det låga) antalet 'Nya uppslagsord i NE' och hur korta artiklarna är och att NE idag i huvudsak är ett läromedelsföretag. BiBB har inga anställda.

För dessa och många andra små verksamheter talar mycket för att fältet Situational/Agile (2) är mer relevant för att förklara verksamheternas affärsmodeller. En ståndpunkt är att hävda att SME-företagen, framför allt de mindre av dessa, är så unika att det är svårt att formulera något "teoretiskt" om deras sätt att möta nya situationer. En annan ståndpunkt, som jag delar, är att det även för mindre företag går att finna begrepp och koncept utfrån vilka man kan få en mer systematiserad förståelse.

Denna sida tar upp aspekter på affärsmodeller för mindre företag och applicerarreferens sedan dessa på uppslagsverken NE, SNL och BiBB.

Om generella faktorer och situationsfaktorer

Även i mindre verksamheter finns det påverkande krafter som förslagsvis kan delas upp i Omvärldsfaktorer och det jag kallar "Situationsfaktorer".
Den hastiga digitaliseringen och sökbarheten av kunskap i form av bland annat GoogleGoogle var enligt John Doerr, se ref nedan, det 14:e företaget som lanserade en sökmotor. Google grundades 1998 och 1999 ville grundarna sälja bolaget enW för 1 MUSD, vilket de misslyckades med. och WikipediaWikipedia lanserades 2001. var generella omvärldsfaktorer som inget företag som producerade uppslagsverk kunde bortse ifrån. Förutsättningarna för dessa företag att hantera de radikalt nya omvärldsfaktorerna var dock mycket olika. Även författarna av signerade artiklar i uppslagsverk fick i denna period helt nya vägar att presentera sig och sina berättelser/artiklar.

Förståelsehorisont och påverkan

För att bli en bättre beslutsfattare behöver man - för att använda ett koncept från filosofen Gadamer enW - vidga sin förståelsehorisont. Se 'Truth and method'. Gadamer H-G. (1975), ref och ett längre citat nedan.

 Visa mer vertical arrowsOm förståelsehorisont enligt Gadamer

Every finite present has its limitations. We define the concept of "situation" by saying that it represents a standpoint that limits the possibility of vision. Hence essential to the concept of situation is the concept of "horizon." The horizon is the range of vision that includes everything that can be seen from a particular vantage point. Applying this to the thinking mind, we speak of narrowness of horizon, of the possible expansion of horizon, of the opening up of new horizons, and so forth.

Since Nietzsche and Husserl, the word has been used in philosophy to characterize the way in which thought is tied to its finite determinacy, and the way one's range of vision is gradually expanded. A person who has no horizon does not see far enough and hence over-values what is nearest to him. On the other hand, "to have a horizon" means not being limited to what is nearby but being able to see beyond it. A person who has an horizon knows the relative significance of everything within this horizon, whether it is near or far, great or small.

Similarly, working out the hermeneutical situation means acquiring the right horizon of inquiry for the questions evoked by the encounter with tradition. In the sphere of historical understanding, too, we speak of horizons, especially when referring to the claim of historical consciousness to see the past in its own terms, not in terms of our contemporary criteria and prejudices but within its own historical horizon. The task of historical understanding also involves acquiring an appropriate historical horizon, so that what we are trying to understand can be seen in its true dimensions. If we fail to transpose ourselves into the historical horizon from which the traditionary text speaks, we will misunderstand the significance of what it has to say to us. (Ibid. s. 301-302. Emphasis added.)

rain room art

Bilden är ett konstverk "Rain Room" av Random International och är en form av konceptinstallation där man kan röra sig i ett rum där det regnar utan att man blir våt. Sensorer gör att dropparna inte når dig. Se video från utställningen i London. Konstverket kan också ses som en metafor för hur man kan "undvika" att bli påverkad även i en miljö som finns nära, mycket nära. Den digitala omvandlingen regnar ihärdigt, men många personer och verksamheter rör sig i sina egna "Rain rooms".

Det krävs en del arbete för att vidga sin förståelsehorisont. Sagans Münchausen lyfte visserligen både sig och sin häst ur ett kärr genom att dra sig i håret, men det är en i praktiken obestyrkt metod. Reflexivt tänkande anförs av några forskare som en bättre metod, men det får tillsvidare anses obestyrkt att detta teoretiska koncept ger praktiskt värde utöver IBMs välkända "THINK" som lanserades 1911 och Apples "Think differently" från 1997.

Mönster och mätdata

Om förståelse är en mer subjektiv form av kunskap är iakttagna 'Mönster' och 'Mätdata' mer objektiva om än inte i någon absolut mening. Att se mönster - engelska 'pattern recognition' och att mäta är delar i en systematisk metod som kan appliceras även i de minsta verksamheter. I det nu hastigt expanderande området AI är igenkänning av mönster i stora datamängder en central faktor.

OKRs är en akronym för Objectives and Key Results. Detta är temat i 'Measure what matters' av John Doerr (2018), ref, en John Doerr enW är en av grundarna av det välkända venture capital företaget Kleiner Perkins. Startsidans motto är 'MAKE HISTORY'. av USA:s mest framgångsrika riskkapitalister.

Bokens förord är signerat Larry Page I wish I had this book nineteen years ago, when we founded Google [...] OKRs are simple processes that helps drive varied organizations forward. We have adapted how we use it over the years. Take it is a blueprint and make it yours, based on what you want to happen. Ett av John Doerrs mantra "Ideas are easy. Execution is everything" lärde han sig av en av Intels grudare Andy Grove enW. Det är inspirerande att lyssna till Doerrs TED-föreläsning på bokens hemsida.

Det är en grannlaga uppgift att besluta VAD man ska mäta och det bör man återkommande reflektera över. Frågan om visualisering av de mönster man ser diskuteras i kapitlet om Forskningsmetoder och där refereras bland annat till 'Visualizing Our Way through Theory Building', Ravasi (2017), ref.

Historia som mönster och flöden

I företagsekonomisk forskning inom den på sin tid epokgörande SIAR-skolan var det viktigt att känna till och förstå ett företags mönster i form av dess historia. I Företaget och dess omvärld Rhenman E. (1969), ref finns ett stycket som heter "Organisationens karaktär" och där utvecklas tanken om att både personer och företag formas av sin historia. Som diskuteras längre ner är denna 'karaktärstolkning' av intresse bland annat i förståelsen av bolaget NE:s utveckling - och framtidreferens.

 Visa mer vertical arrowsOm organisationers karaktär enligt Selznik

First, character is a "historical product". "The character as a whole", writes Fenichel, "reflects the individual's historical development". Character is "the ego's habitual way of reacting". In this sense every individual has a unique character.

Second, character is in some sense an "integrated" product, as is suggested by the term "character-structure". There is a discoverable pattern in the way the ego is organized; and the existence of such a pattern is the basis of character analysis.

Källa: Ibid. s. 63

Det är svårt att få insikt i hur de som styr ett företag tänker och det de säger kan vara något annat än vad de gör. Vissa flöden är ofta avläsbara och de är en väg till att se mönster. Vad investerar bolaget i, hur utvecklas produkterna/tjänsterna, vilka marknader är man aktiv på och lönsamheten över en längre period är exempel på flöden som ofta är publikt nåbara.

Agilitet och iteration

I den första figuren är 'Agilitet' en central faktor. Agilitet och iteration handlar om förändringshastighet, "sense of urgency" och vad som de facto görs. Människor - enskilda och en ledningsgrupp - har ofta mycket olika uppfattningar om vad som menas med "fuzzy concepts" som till exempel brådskande, angeläget, snart och 'detta är intressant'. Detta understryker det situationellas betydelse.

Affärsmodeller i radikal förändring

hockney lamp

David Hockneys enW  iPad-bild När Apple's Ipad kom ut började Hockney experimentera och har sedan dess haft flera utställningar med "iPad-art". Artikel på BBC.com. Bilden är en av i varje fall fem som var fritt nerladdningsbara. kastar här sitt sken över en modell med figurer, linjer och siffror och den kan ses som en metafor för att man återkommande bör granska sin affärsmodell - om man vill vara framgångsrik.

Verkligt stora förändringar beskrivs ofta med termer som paradigmskiften - efter Thomas Kuhn enW - eller som disruptiva efter Clayton Christensen (1997), ref 'The innovator's dilemma. When new technologies cause great firms to fail'.

Begreppen paradigmskiften - artikel om Kuhn i Stanford Encyclopedia of Philosophy - och disruptiva förändringar - en teori/koncept som kritiserades i en intressant artikel i The New Yorker 2014 av historikern Jill Lepore enW - tenderar att användas till övermått. Artikeln är också läsbar i Pdf-arkivet via inloggning.

Paradigm, disruption och radikala förändringar

Det är rimligt att hävda att den generella övergången från att producera och sälja tryckta (analoga) uppslagsverk till att sälja digitala abonnemang som en tjänst kan kallas för ett paradigmskifte. Digitaliseringen påverkar alla "precis" som boktryckarkonsten började göra i Europa i slutet av 1400-talet.

Den pågående övergången från analogt till digitalt är tillräckligt stor för att vara ett paradigmskifte. Andy Grove, en av grundarna av Intel, skrev bland annat "allt som kan bli digitalt blir det".

Inom ramen för den dominerande förändringskraft som paradigmskiftet framtvingar gör en verksamhet ett antal förändringar. Några överlever den erforderliga transformationen andra gör det inte. De större av dessa förändringar kallar jag "radikala förändringar". Dessa är få jämfört med de löpande mindre förändringarna.

Vilka kan de radikala förändringarna tänkas vara för uppslagsverk och deras producenter?

Affärsmodellers tysta gränser

I kapitlet affärsmodellers tysta gränser sägs att affärsmodeller i verkligheten inte är fullt så rationella och logiska som de framställs. De bygger inte sällan på en rad förhållanden och antaganden som baseras på en eller ett fåtal personers uppfattning om verksamhetens situation och framtid. Detta gäller oftare mindre - och ägardominerade - företag än större verksamheter.

Faktorer i affärsmodeller för uppslagsverk

Vilka är de centrala faktorer som måste analyseras och som man måste förhålla sig till vid konstruktionen och driften av en affärsmodell för uppslagsverk? Faktorerna kan i verkligheten kombineras och värderas på olika sätt, och därmed ge olika resultat.

1.  Omvärldsanalys

Alla digitala uppslagsverk, befintliga eller nya och oberoende av storlek måste förhålla sig till den nya Sökmotorvärlden.B Ett stort uppslagsverk som Wikipedia gör en annan omvärldsanalys än de som antingen är mindre, enbart lokala och specialiserade eller är en kombination av dessa faktorer.

2.  Innehåll och affärsmodell

strategy and content

Ett grundantagande i avhandlingen är att det för uppslagsverk finns samband mellan innehåll och affärsmodell. De streckade linjerna indikerar flexibilitet och anpassning till marknaden och nya koncept.

Vem bidrar med innehåll, hur sker uppdateringar och hur finansieras tjänsten?

En privat ägare är mer beroende av att köpa innehåll och sälja tjänsten än en stiftelse som Wikipedia, Store Norske LeksikonB eller BiBB.

3.  Referensstatus och trovärdighet

Business model and reference status

Trovärdighet är grundläggande för ett uppslagsverk. Jag kallar detta för ett uppslagsverks Referensstatus. Då uppslagsverk är mycket omfattande är det svårt eller näst intill omöjligt för flertalet användare att ha en rimligt uppdaterad bild av ett uppslagsverks samlade trovärdighet eller ens trovärdighet för enstaka uppslagsord.

Ett uppslagsverks - eller mycket annats - referensstatus variererar över tiden, mellan ämnen, situationer och människor. För att lättare kunna utvärdera ett uppslagsverks referensstatus och värde har jag genomfört ett flertal studier för att genom ett huvudsakligen kvantitativt underlag komma närmare förändringarna i uppslagsverkets NE:s referensstatus.

4.  e-Diderot - en modell för utvärdering av uppslagsverk

e-diderot

I kapitlet 'Uppslagsverk i framtiden' finns en kort text om uppslagsverkens europeiska historia och en modell - som jag kallar "e-Diderot" som hommage till Denis Diderot - för hur man kan bedöma uppslagsverk.

En central faktor är det jag kallar "Webbnivå" som är ett sammanfattande uttryck för faktorer som design, usability, navigation, länkstrategi, rich media med flera. Annorlunda utttryckt - hur bra man utnyttjar de digitala möjligheterna.

Transparens har blivit allt viktigare inom många områden: miljö- och hållbarhet, livsmedel och vård är exempel, men detta gäller också uppslagsverk. I modellen 'e-Diderot' diskuteras faktorer som - vad vet man om författaren av en artikel och när skrevs den. Läs mer om affärsmodeller och transparens - ett citat i det kapitlet är "Objectivity is the new transparency".

5.  Paketering

unbundling circles

Figurens ringar symboliserar olika tjänster och produkter. Det finns en viss spänning eller ibland en motsättning mellan vad kunderna vill köpa separat eller som ett paket och vad leverantörerna vill sälja som ett paket eller separat. Ringar kan tillkomma och försvinna.

Paketering (bundling) av flera tjänster eller varor i samma erbjudande är både mycket vanligt och ett länge studerat område inom 'Marketing science' och andra områden. Artikeln 'Emerging Trends in Product Bundling: Investigating Consumer Choice and Firm Behavior', Rao et al. (2018), ref är resultatet av en diskussion i ämnet från en konferens 'Choice workshop' 2016. Artikeln ger en bra överblick över olika faser i forskningens utveckling.

Vi möter paketering dagligen till exempel vid köp av Microsoft Office, olika Adobe-paket, mobilabonnemang, mat- och reseerbjudande med mera. En de digitala transaktionernas fördelar för säljaren är att denne relativt enkelt kan experimentera med paketinnehåll på olika sätt. Ju mer digital handeln blir, desto lättare är att det att skräddarsy paket. Men ur ett akademiskt perspektiv kan det låta så här

Data mining technologies (visualization, classification, predictive modeling) that allow for the analysis of massive datasets threaten to diminish the importance of academic research in bundle choice. (Ibid. s. 114)

 Visa mer vertical arrowsCitat från artikeln om paketjämförelser

Much of the bundling literature has assumed that people perceive the value of a bundle based on the products contained in the bundle and the distribution of attribute values across those products. While that is undoubtedly true, recent research also indicates that people also consider how the bundle compares to other bundles that they have seen [92]. In effect, the other bundles seen by an individual serve as a context within which she assesses the value of a given bundle. (Ibid. s. 112)

5.1  Delarnas värde i ett paket

Det är vanligt att ett 'paket' har ett huvuderbjudande och en eller flera extra erbjudanden. Om man köper en Blu-ray spelare är medföljande "gratisfilmer" att betrakta som stödjande produkter. Paketen kan vara av olika karaktär och i forskningen skiljer man bland annat mellan Pure Bundles och Mixed Bundles beroende på hur närliggande de ingående delarna är - och erbjuds. Delarnas värde är dynamiskt och situationellt.

value of bundled parts - Johan Schlasberg

Det är närmast självklart att personer och organisationer ser olika på det relativa värdet av delarna i ett paket. För några är huvudprodukten/tjänsten tillräcklig för ett köp, för andra är det stödtjänsterna och det upplevda värdet av dessa som 'tippar över' valsituationen till förmån för ett köp.

När bolaget NE (idag via bolaget NE Sverige AB) säljer ett paket till folkbibliotek med uppslagsverket NE (huvudprodukten) är tjänsterna Korsordhjälp, Ordböcker och Världens länder att betrakta som stödjande tjänster. De omnämns också som 'sådana' i flera av dessa djuplänkade sidor till alla folkbiblioteks hemsida om Databaser.

När bolaget NE säljer ett paket till skolor och kommuner är huvudprodukten är ett eller flera läromedel och uppslagsverket är som citatet nedan visar en integrerad och stödjande del. I bolagets marknadsföring beskrivs detta som en unik kombination.

Utöver ett starkt fokus på själva faktainnehållet i varje enskilt läromedel är förlagets enorma uppslagsverk integrerat i alla NE:s produkter – med länkar, vidareläsning och fördjupning. På så sätt ger läromedlen tillgång till ett närmast oändligt kunskapsinnehåll, där elever själva enkelt kan gå vidare och fortsätta bygga sin egen faktaplattform. (NE.se, undersida 2018.08.14)

Citatet från NE ovan säger att uppslagsverket ger "ett närmast oändligt kunskapsinnehåll". Citatets påstående är direkt felaktigt och kan jämföras med andra missvisande delar i NE:s marknadsföring.

6.  Läromedel och uppslagsverk

Det finns två grundläggande relationer mellan läromedel och uppslagsverk. I den "slutna modellen" som representeras av bolaget NE och deras läromedel är tillgången till mer vetande i form av uppslagsverk intimt kopplat till det egna uppslagsverket NE.

Closed model - Johan Schlasberg

Figuren 'Open model' visar hur många (alla som vill) producenter av läromedel kan använda Wikipedia och andra fria och öppna kunskapsresurser för att ge fördjupad kunskap utifrån enskilda läromedel.

Open model - Johan Schlasberg

Antag att skolelever i matematik, religion och samhällskunskap (eller alla andra ämnen) skulle vilja veta mer än vad som står i det aktuella läromedlet. Ett läromedel med länkar till fria källor som Wikipedia, Store Norske Leksikon och på sikt BiBB, och många andra fria källor ger eleverna kunskapskällor där de - till skillnad från NE - oftast finner externa länkar för ytterligare källgranskning och mer vetande.

En lärare som anser att det står för lite om en matematiker, om avgudadyrkan eller kvinnlig rösträtt kan till exempel själv uppdatera Wikipedia, till glädje för alla. Jag uppdaterade i januari 2019 Wikipedias artikel 'Bra Böcker AB' svW som bland annat tidigare baserats på en felaktig artikel i NE (Pdf), som fortfarande är grovt fel trots uppdatering.

Det kommer kanske att finnas sajter där man kan "anmäla" att man vill ha mer publik kvalitetsgranskad information om ämnet X eller Y - kanske en tjänst för BiBB. Att samverkan lönar sig även för konkurrenter finns exempel på i många branscher.

Läromedel och uppslagsverk i ett inköps- och skolperspektiv

Vad händer med slutna modeller som NE:s när allt fler skolor och inköpare av läromedel inser och beslutar att de får mer värde - och troligen till ett lägre pris - i en värld av 'Öppna modeller'?

7.  Koncernmiljö och ägande

koncernmiljö

I kapitlet 'Bolags rätta ägare' ställs frågan - vad är värdet för företaget X att tillhöra koncernen Y? I kapitlet diskuteras både den välkända 'Bostonmatrisen' som är ett portföljperspektiv på bolag i en koncern och det jag kallar "Koncernmiljö" som är ett underifrånperspektiv från ett dotterbolag på ägarsituationen. Det är inte osannolikt att detta finns diskuterat i forskningsslitteraturen, men jag har ännu inte hittat det.

Koncernmiljön för uppslagsverket och bolaget NE

NE:s uppslagsverk ingår i Tönnesson-gruppen grundad av en framgångsrik entreprenör som tack vare tidigare vinster hittills haft finansiell uthållighet att hantera betydande förluster. Gruppens största investering de senaste åren är produktion och försäljning av vodka som hittills krävt cirka 300 MSEK och gett årliga förluster de senaste åren på 20-40 MSEK. Investeringen i Nationalencyklopedin har hittills medfört förluster på över 600 MSEK. Andra verksamhetsområden är bland annat försäljning av presentartiklar, en receptsajt i USA och bokklubbar för unga. Även dessa områden saknar samband och synergimöjligheter med läromedel och uppslagsverk.

Är Tönnesson-gruppen rätt långsiktig koncernmiljö för uppslagsverket NE?

Prediktion

I naturvetenskap har bra modeller och teorier ofta ett prediktivt värde vilket ökar statusen och trovärdigheten för den naturvetenskapliga forskningsmodellen. Att denna sol dock har sina fläckar kan man lära av historien men även i nutid. Ett exempel på det senare är partikelfysikernas dåliga prediktioner om de förväntade resultaten av världens största accelerator, the Large Hadron Collider på CERN i Genève. Se artikel i New York Times i januari 2019. (Kan också läsas i Pdf-arkivet.)

I samhällsvetenskap är forskningsmålet ofta att öka förståelsen av komplexa samband och problematisera det skenbart normala. Samhällsvetenskapens ambitioner att bli-mer-lik-naturvetenskap har diskuterats och kritiserats av många.

Det finns många områden där prediktion är en central fråga: försäkringspremier, pensionssystem, hälsofrågor och väder för att nämna några. Men kan man säga att prediktioner inom dessa områden är vetenskap eller bygger på vetenskap? Om vädret kan man här läsa enW att det är en kombination av vetenskap och teknologi.

Prediktion i företagsekonomi

fuzzy predictions - Johan Schlasberg

Det är intressant att försöka kombinera teori, förståelse och data för att göra prediktioner.

Figuren 'Fuzzy predictions' bygger på det väletablerade begreppet Fuzzy concepts enW". Koncept som 'Referensstatus' och 'Affärsmodellers tysta gränser' och modeller som e-Diderot är inte entydigt definierbara utan är kontextuella och skiftande över tiden. Men de är likväl både användbara och nödvändiga för såväl förståelse av komplexitet som prediktioner.

Kunde man utifrån företagsekonomisk forskning ana, säga eller göra trovärdigt att Nokias och Ericssons mobilaffärer skulle komma att haverera innan det skedde? Var det någon forskare i ämnet företagsekonomi som gjorde sådana analyser innan kurvorna vände? Att det kom många studier ex post är mindre överraskande.

Prediktioners resultat kan i detta sammanhang vara av två slag: negativa eller positiva. En negativ prediktion har fel riktning, medan en positiv prediktion har rätt riktning men ett mer eller mindre felaktigt värde.

I många konkreta beslutssituationer i företag är det viktigare att inte komma helt fel än att ha exakt rätt. Således vill man undvika att fatta beslut i "fel riktning".

Prediktioner om uppslagsverk

Kan man utifrån företagsekonomisk teoribildning och en analys av publikt tillgängliga data om bolagen NE, SNL, Den Store Danske, SEP och BiBB säga något dessa uppslagsverks framtid?

Prediktion om Store Norske Leksikon, Den Store Danske och SEP

Store Norske Leksikon och Stanford Encyclopedia of PhilosophyB har stabila ägarsituationer och bra modeller för innehållsproduktion och hållbara affärsmodeller.

SNL och SEP kommer att finnas kvar i många år.

Den Store DanskeB upphörde med alla uppdatering hösten 2017B, men i december 2018 meddelades att danska staten beslutat tillskjuta 23 MDKK för att skapa ett nytt fritt forskarbaserat uppslagsverk.B Detta kommer att go live under 2020 och ha ett annat namn än Den Store Danske.

Det nya (Store Danske) uppslagsverket kommer att ha en solid ägarbild och en bra affärsmodell.

Prediktion om BiBB

BiBB är i en startup-fas. Affärsmodellen för BiBB är osäkert bra men idag alltför personberoende. Det starkaste argumentet för att BiBB kommer att lyckas är förekomsten av det universitetsägda uppslagsverket Store Norske Leksikon och det ovan presenterade projektet om ett nytt stort fritt uppslagsverk i Danmark.

Uppslagsverket BiBB har god sannolikhet att förverkligas. BiBB eller något liknande kommer med rimlig sannolikhet att etableras även i Sverige. Jag kontaktade 2011 såväl Kulturdepartement som Utbildningsdepartementet om konceptet BiBB. Se kommentarB

Prediktion om uppslagsverket NE och bolaget NE

Underlag

1.  Utifrån den ovan refererade forskningen om vikten av ett bolags historia Rhenman (1969), ref har ägaren demonstrerat stor finansiell uthållighet med sitt förvärv av uppslagsverket NE - som ingick i bolaget Bra Böcker AB som likviderades efter förluster på cirka 500 MSEK. Uppslagsverket överfördes till det nya NE Nationalencyklopedin AB och har erhållit fortsatt nödvändigt koncernstöd. Hittills cirka 100 MSEK.

2.  Huvudägaren blir 79 år 2019 och ett lednings- och ägarskifte närmar sig. Detta kan komma att medföra en ny strategi för Tönnesson-gruppen. Gruppens finansiella resurser är minskande och den spretiga verksamhetsstrategin kan komma att fokuseras i nu okänd riktning.

3.  Bolaget NE går med relativt stora underskott (2017 cirka 16 MSEK) och utlandsexpansionen är ett kostsamt men oskrivet blad.

4.  Studien om 'Nya uppslagsord i NE' visar tydligt att bolaget NE övergått till det jag kallar en "Notismodell". Detta avviker väsentligt från den strategi som givit uppslagsverket dess Referensstatus.

5.  Allt färre folkbibliotek - 86 (30%) av 290 - köper NE-paketet. En central orsak till detta är biblioteksbesökarnas minskande intresse för NE vilket ger (alltför) höga kostnader per sidvisning. För samtliga delar i NE-paketet finns fria alternativB som är likvärdiga eller bättre. Se till exempel en studie som jämför NE och Wikipedia.

6.  En konsekvens av allt färre folkbibliotek och privatpersoner köper NE-paketet är sjunkande varumärkeskännedom och därmed sjunkande 'Referensstatus'. Parallellt blir Wikipedia allt bättre och får ökande Referensstatus. Dessa trender lär fortsätta.

Man kan argumentera för att bolagets reklam att NE är "Sveriges främsta uppslagsverk, baserat på vetenskapliga principer och värdeneutralitet" bryter mot Marknadsföringslagen genom att vara vilseledande och otillbörlig.

7.  Vikten av transparens ökar i ett samhälle där många, och nog allt fler, är osäkra på vilken information de ska betrakta som trovärdig. Ett uppslagsverk som är designat enligt min modell e-Diderot med hög transparens och hög webbnivå har större chans att bli framgångsrik. Uppslagsverket NE lever inte upp till den kravbilden.

8.  Intresset från samhället för ett fritt nationellt uppslagsverk kommer troligen att öka de kommande åren. Ett sådant finns redan i Norge i form av Store Norske Leksikon och kommer 2020 i Danmark.B Utvecklingen i grannländerna talar för en liknande modell i Sverige även om det är svårt att bedöma när.

9.  Det ökande hotet mot demokrati, bildning och kunskapsinhämtning ger ett nytt skolpolitiskt landskap om hur allas vårt vetande ska vidgas. Är det hållbart att erbjuda en tjänst som NE till skolorna som eleverna inte har tillgång till när de slutar skolan?

Vad som talar för NE:s affärsmodell är den betydande tröghet som finns i beslutsfattandet i offentliga organisationer.

10. Om uppslagsverket NE i någon form - ett uppslagsverk 'Kort' för unga och läsovana eller en version 'Lång' - skulle utgöra basen i ett nytt nationellt fritt uppslagsverk, med offentlig finansiering av betydelse, kommer det inte att kunna heta NE då bolaget NE valt att integrera uppslagsverket med försäljningen av läromedel. Det skulle troligen kosta 25-50 MSEK att uppdatera NE, vilket är ett av skälen till att bolaget NE inte gör det. De strategiska orsakerna till att Tönnesson-gruppen prioriterat investeringar i bland annat produktion och försäljning av vodka är en fråga utanför denna avhandling.

Affärsmodellen för uppslagsverket NE är inte hållbar.

Affärsmodellen för bolaget NE är osäker

Publicerades: augusti 2018.   Uppdaterad senast: den 4 mars 2019



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/