7 sidor
vid utskrift

Startsida för avhandlingen
'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell' - Johan Schlasberg

Min avhandling är "färdig", men ännu ej framlagd. Den är tänkt att vara enbart webb-baserad - en 'webbavhandling' och möter därför stort motstånd. Introduktion och karta över avhandlingens 12 delstudierreferens

Projektet BiBBB ingår inte i avhandlingen.

Jag är doktorand på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Doktorandkurserna är klara. KommentarerB är mycket välkomna. Om sajtenB

 

metafor för avhandling och projekt

Denna målning av den världsberömde Nicolas de Staël enW är en metafor för projektet BiBB och avhandlingen. Båtarna följs åt, den mindre rör sig mot den akademiska hamnen, den större symboliserar Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB som tar längre tid att genomföra.

Sajten är på svenska för att nå fler läsare, få mer feedback och inspirera och påverka fler.


Avhandlingens mål

[  Sida om avhandlingens bidrag i sju kategorier   ]

  1. att producera en avhandling där de kommunikativa aspekterna i såväl processen som det färdiga arbetet är centrala.
  2. att utveckla en digital presentationsform - kallad en 'webbavhandling' - som både är traditionellt akademisk och erbjuder en utökad läsarservice med lätt tillgängligt mervetande och dataverifikation.
  3. att visa en modell för att överbrygga dikotomin att skriva för akademin å ena sidan och en tänkt intressegrupp och bredare allmänhet å andra sidan. Delarna förstärker varandra. Hela sajtens innehåll.
  4. att vara både vetenskaplig, konstruktiv och delvis normativ.
  5. att genom kontinuerlig iteration mellan kända och nya begrepp och koncept och ett flertal delstudier kunna tillföra värde till såväl den teoretiska basen som att presentera intressanta data.
  6. att såväl teoretiskt som praktiskt visa värdet av några nya koncept som jag kallar 'Referensstatus',   'Case Impact Studies' och 'Affärsmodellers tysta gränser'.
  7. att analysera affärsmodellerna för några uppslagsverk utifrån några generella kriterierB för moderna digitala uppslagsverk med bland annat referens till Nationalencyklopedin,  Store Norske Leksikon,B och Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB®.B
  8. att redan i avhandlingen kunna visa impact av delstudier och analyser.
  9. att stärka avhandlingsarbetet genom att parallellt se och utveckla Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB som en social innovation.
  10. att vara en början på ett forskningsprojekt som är längre än själva avhandlingen. Nästa steg är att fortsätta utveckla projektet BiBB och skriva en eller flera forskningsartiklar på engelska.

Jag har 'for better or worse' ignorerat Umberto Ecos enW mycket kloka råd
Finally, remember this fundamental principle: "the more you narrow the field, the better and more safely you will work". Umberto Eco. 'How to write a thesis' (1997)

Forskningsfrågor

  1. Hur har utvecklingen inom IT och kommunikation förändrat villkoren för uppslagsverken i ett historiskt, aktuellt och framtida perspektiv?
  2. Vilka är förutsättningarna för ett uppslagsverks trovärdighet och hur kan detta kopplas till olika affärsmodeller?
  3. Hur har affärsmodellen för uppslagsverk i allmänhet och särskilt bolaget NE förändrats under de senaste decennierna?
  4. Är det önskvärt och möjligt att idag skapa ett nytt uppslagsverk och vilken affärsmodell kan krävas för ett sådant projekt?

Förändringstrycket mot uppslagsverkens affärsmodeller är ett exempel på mötet mellan de analoga och digitala kontinenterna, ett möte av närmast seismisk karaktär. Läs mer om forskningsfrågor.

Vad gör forskning intressant? Vad är det som gör att du - ofta ganska snabbt - bildar dig en uppfattning om huruvida en forskningsartikel eller ett projekt är intressant? Vad fångar din uppmärksamhet?

Tre centrala och nya koncept i avhandlingen

I detta avsnitt introduceras tre centrala koncept i avhandlingen:
Case Impact Studies, Referensstatus och 'Affärsmodellers tysta gränser.

1.  Case Impact Studies

Avhandlingen har två centrala case - uppslagsverket NE och projektet BiBB - och några kompletterandeB mindre case, Store Norske Lexikon, Den Store Danske och Stanford Encyclopedia of Philosophy.

I företagsekonomisk forskning är det mycket vanligt att man relaterar sina teoretiska ansatser och idéer till data man erhåller i samarbete med några företag eller organisationer.

Samverkan med ett centralt case-företag förutsätter att företaget i betydande grad accepterar forskningsfrågorna och att forskaren (doktoranden) är tillfreds med genomförandemöjligheterna av sina forskningsfrågor. Detta omöjliggör inte ett kritiskt förhållningssätt och intressanta resultat, men relationen erbjuder såväl fördelar - till exempel tillgång till data och personer att intervjua - som nackdelar.

Men hur förhåller man sig till ett företag vars affärsmodell och tjänst man uppfattar som "omodern" och dess marknadsföring som mindre välgrundad?

Bolaget NE har ett helt annat synsätt på uppslagsverket än min - att ett allmänt uppslagsverk bör vara fritt för alla. Min slutsats efter kontakter med företagsledningen och bolagets jurister var att de inte fanns förutsättningar för en samverkan med utgångspunkt från mina forskningsfrågor och projektet BiBB. Detta är ingen kritik av bolaget, endast ett konstaterande av faktum. Således valde jag att arbeta utifrån en annan relation till detta case-företag och kallar min metod för Case Impact Studies.

2.  Referensstatus

Mitt koncept Referensstatus som handlar om källors trovärdighet och referensfunktion är centralt i avhandlingen. Det bygger på konceptet kognitiv auktoritet från 1980-talets början av P. Wilson. Mer om Referensstatus här och några relaterade delstudier.

3.   Affärsmodellers tysta gränser

Vad som inte står i en affärsmodell är de oskrivna hinder och idiosynkrasier som finns i praktiken. Det gäller inte minst i etablerade verksamheter. Denna typ av faktorer och förhållanden kan sägas vara diffusa och sammanfattas i konceptet "Affärsmodellers tysta gränser".

Affärsmodellers tysta gränser är   'de diffusa interna faktorer som omgärdar hur affärsmodellen konstrueras och genomförs'.

Det är  inte en omvärldsanalys. I kapitlet om Affärsmodellers tysta gränser utvecklas konceptet och relateras till avhandlingens två huvud-case NE och BiBB.

Även de mest framgångsrika företagen gör dyrbara misstag och hur kunde Nokias och Ericssons mobiltelefoner gå från genombrott till genomklappning? Man kan troligen argumentera för att de hade en felaktig affärsmodell eller en affärsmodell som inte anpassades till nya faktorer, men varför gjordes detta inte? Mitt förslag är att leta i de diffusa faktorerna runt affärsmodellen. Som företagare och utvecklare av mobila tjänster med samarbete med såväl Nokia som Ericsson fick jag en viss inblick i deras interna processer.

Forskningsmetoder och navigation

Avhandlingen har två  Temasidor för att introducera de datainsamlingar som är kopplade till ett huvudtema.

Tema:  Analyser av uppslagsverket NE och bolaget NE

En analys av NE:s anspråk på att vara "främst" och baserat på "vetenskapliga principer", och separata introduktioner till sju delstudier.

Tema:  Referensstatus

Om mitt koncept 'Referensstatus' och introduktioner till tre delstudier.

12 Delstudier

I kapitlet Studier och analyser förklaras varför en studie är gjord, om metodfrågor, uppnådda resultat och min analys och bedömning. Alla delstudier avslutas med en punkt om studiens eventuella påverkan.

Innehållsförteckningen - "meny+" överst - anger huvudrubriker och ett urval underrubriker. Undermenyn har relaterade sidor. Det finns en Sajtkarta på varje sida (ej vid utskrifter). Även sidan Avhandlingens bidrag ger en överblick.

Forskningsekonomi och uppdateringsmodell

Ett nyckelkoncept i mina forskningsmetoder är iteration och IT-konceptet agil design svW. Det betyder att man löpande producerar och publicerar material - kan vara program, texter, tjänster eller produkter - som i flera avseende inte är färdiga. Men logiken bakom denna strategi är att den påskyndar tänkandet och utvecklingen genom att fail fast, för att använda ett mantra inom Facebook. Andra människors kommentarer och inspel påverkar ett projekts rörelseenergi och riktning - och här forskning - så att svagheter kommer i dagen som kan leda till förbättringar.

Forskning med alltför gott om tid tar alltför lång tid. Konceptet om avtagande marginalnytta är ett bra verktyg för hålla sina tidsplaner. Hur mycket bättre är 50 intervjuer än 20 och 200 referenser än 166? En lösning för att hantera den växande forskningslitteraturen inom alla områden är att göra intressesilon smalare. Många har kommenterat denna ökande specialisering och en närliggande FOMO-stressFOMO är akronym för Fear of Missing Out. Om FOMO enW.. En annan modell är att försöka finna några centrala referenser och komplettera dessa med referenser till några av de senaste årens forskning i ämnet. Det senare är min metod.

Aktionsforskning (AR) - men ändå inte

I början såg jag avhandlingen som en form av aktionsforskning. Vid närmare analys av den metoden / forskningsmodellen visade det sig att det jag avsåg göra passade dåligt ihop med hur aktionsforskning vanligen beskrivs och bedrivs. BiBB är inte ett participatoriskt projekt såsom det vanligen definieras inom aktionsforskning.

Man skulle dock kunna säga att Case Impact Studies är en ny form av aktionsforskning då det är helt uppenbart av forskningslitteraturen inom AR att det ryms många koncept och forskningsmodeller under det paraplyet.

Om centrala och angränsande forskningsfält

Avhandlingen sträcker sig över många fält och även om tvärvetenskap ofta sägs vara viktigt riskerar jag att ha förbisett en del relevanta studier. En avhandling om affärsmodeller för uppslagsverk kräver också lite extra intresse för kunskapsspridningB och bildning - till exempel om den geniale polyhistorn Denis Diderot och encyklopedisterna i Frankrike på 1700-talet.

Om den ökande betydelsen av samhällsrelevans

Om att välja forskningsämne

Det finns i ämnet företagsekonomi en förhoppningsvis berikande spännvidd mellan en företagsnära forskning, kallades tidigare ofta klinisk forskning, med portalfigurer som professorerna Eric Rehnman och Richard Normann (som jag var assistent till i sex månader på konsultföretaget SIAR) och den som är mer inomakademiskt orienterad. För den senare - som idag är alltför dominerande - är ofta en mångfald referenser till andra forskare och artiklar i bra vetenskapliga tidskrifter av högre värde än forskningens eller en studies bidrag till problemlösning och nya möjligheter i företag, organisationer och samhälle. Se stor bild och längre text.

I den inomakademiska traditionen och produktionsmodellen ökar subspecialiseringen och mängden av tänkbara referenser på ett närmast oöverskådligt sätt. Detta är ett allvarligt problem för ämnet företagsekonomi - som beskrivits av bland andra Alvesson och Sandberg (2013), ref.

Samhället är under större förändringstryck och har fler makroproblem än på flera decennier. Nya svårlösta problem visar sig oftare vid horisonten än skepp lastade med exotiska kryddor. Min forskning börjar inte med en iakttagen lucka i teorivolymen, utan med en ambition att bidra till att analysera ett samhällsorienterat problem och därutöver tillföra ett koncept som kan ge värde för många. Kunskapstorget och uppslagsverket BiBB skapar många vinnare.B

Att en avhandling har sitt ursprung i ett relevant och samhällsorienterat ämne - en relativt subjektiv fråga - gör den inte till (bra) forskning. Den måste på ett eller annat sätt förhålla sig till en teoribas inom ämnesområdet och om så är aktuellt till angränsande eller refererade områden.

Läs mer om forskning och samhällsrelevans och hur min forskning och BiBB påverkat människor och organisationer. Intresset för företagsekonomisk forskning i näringsliv och organisationer beror i väsentlig grad på om denna kan bidra till att lösa de problem dessa har och de möjligheter man vill utveckla.

Kommunikation och forskningsresan

Kommunikation inom forskarsamhället

I samtal med flera seniora forskare framkom att mycket få - troligen färre än 10 personer - läser en avhandling innan den är tryckt och ofta inte särskilt många därefter. I boken 'Return to Meaning' Alvesson et al. (2017), ref. sägs att

In the social science as a whole, around half of all articles remain uncited in a two-year citation window that determines a journal's impact factor. Within a five-year window, 32% go uncited. (Ibid. s. 7).

Kommunikation med intressenter och allmänhet

Om man vill att en avhandling eller annat forskningsarbete ska bli läst av många och i bästa fall påverka samhället får man idag också söka andra vägar än de traditionella kanalerna för vetenskaplig publicering. Att jag dessutom har lärt mig en del om webbdesign och programmering underlättade mitt vägval att utveckla en avhandling som en webbsajt - en 'webbavhandling'. Ett sådant projekt kan göras på många sätt. Jag valde att publicera stora delar löpande och accepterade att en hel del texter och tankar inte blev "övertygande bra" vare sig i sin första eller fjärde version.

Avhandlingen och BiBB som intraprenörskap

Det var förväntat att jag skulle möta såväl ointresse som motstånd - men också intresse och synpunkterB - i min ambition att få en webbsajt godkänd som avhandling. Som innovatör och entreprenör inom flera områden är jag van vid detta och har lärt mig att se det som en utmaning till ständiga förbättringar. Men avhandlingen och BiBB kan också ses som en form av intraprenörskap i högskole- och universitetsvärlden.

 Visa mer vertical arrowsOm min forskningsresa

Som jag skriver härB blev jag 2007 inbjuden att hålla ett seminarium om framtidens bibliotek för en grupp bibliotekschefer och utöver en rad reflektioner om bibliotek föreslog jag bland annat att de svenska folkbiblioteken skulle köpa det då olönsamma företaget NE och göra uppslagsverket fritt för alla. Med ett mycket långt och stort intresse för IT var det inte ett särskilt stort steg att reflektera över hur uppslagsverken skulle överleva och kanske utvecklas när datorerna flyttade ut från kylda rum till nästan allas skrivbord medförande bolag som Apple, Google och Amazon. I denna omvandling kom många företag att födas och andra att dö, sotdöden eller för kreditorerna inte sällan mer oväntat.

2011 publicerade jag början till denna sajt och föreslog bolaget NE att de skulle utveckla sin affärsmodell för uppslagsverket till en fri tjänst eller överväga att sälja bolaget. Föga överraskande tackade de nej till dessa förslag och fortsatte med sina planer att skapa ett läromedels- och kunskapsföretag. Min tro var och är att den enda långsiktigt hållbara affärsmodellen för ett allmänt uppslagsverk är att det måste vara fritt för alla. Det borde IMHO vara en slags grundläggande tillgång i det som då kallades ett Kunskapssamhälle. Men i brist på denna tänkbara samarbetspartner föddes det som idag heter BiBB. Några år senare kom jag på att uppslagsverk och BiBB på något sätt skulle kunna vara ämnet för den avhandling som aldrig blev klar när den skulle ha blivit det. Den första delen i den hette 'Att förstå kol' Schlasberg (1978), ref. och publicerades av statliga Sekretariatet för framtidsstudier. Doktorandstudierna återupptogs i december 2015.

För att få en dialog med etablerade forskare i företagsekonomi och testa min avhandlingsmodell och ämne hade jag en session på företagsekonomernas årskonferens FEKIS 2016 i Uppsala - delad med professor Klaus Solberg Søilen (Halmstad) - och en egen session på FEKIS 2017 i Malmö. I maj 2016 höll jag ett doktorandseminarium på företagsekonomiska institutionen i Lund om digitala avhandlingar. Det var inte trängsel i rummet. I september 2018 önskade jag ha ett nytt seminarium på institutionen - det accepterades inte.

Om sajtens omfång och utskrifter

Se gärna Läsanvisningen för denna sajt. Längst upp till höger finns en siffra som anger hur många sidor texten ungefär kommer att bli vid 100% utskrift. Sajtkartorna längst ner på sidorna skrivs inte ut. Projektet BiBB omfattar cirka 110 sidor inklusive cirka 30 sidor med forskningsberättelserB.
Avhandlingen omfattar omkring 215 sidor. Studien Jämförelse NE och Wikipedia upptar 28 sidor då datamaterialet är stort.

Uppdaterad den 14 oktober 2018



Sidan ingår i Johan Schlasbergs avhandling 'Uppslagsverk på jakt efter en ny affärsmodell'.

Innehållsförteckning med läsanvisning för hela sajten finns på - bibb.se/avhandling/innehall/