4 sidor
vid utskrift

BiBB är ett kunskapstorg
och ett fritt uppslagsverk med signerade artiklar
som på sikt är tänkt att ägas av universitet och högskolor

kunskapstorget

På Kunskapstorget finns information och tips om cirka 60 fria Kunskapsresurser, ett antal Stories om forskning och intro till mer än 50 Sajter och bloggar om Forskning och samhälle och en ingång till Uppslagsord i BiBB. Läs mer om Kunskapstorget.

Innehållet i BiBBs uppslagsverk planeras komma från de ≈18.000 doktorander som finns i Sverige och andra sakkunniga. BiBB kommer att ha signerade och osignerade artiklar (notiser).

BiBB® är ett projekt för en social innovation och tänkt att på sikt ägas av en stiftelse där högskolor och universitet ingår. Så är det med uppslagsverket Store Norske Leksikon i Norge och så blir det nog här.

Mål och strategi för BiBB

01 Sajten BiBB.se är redan ett Kunskapstorg

02 BiBB får ett fritt, modernt och artikelsignerat uppslagsverk

03 BiBB har en innovativ modell för att samverka med universitet och högskolor

04 Se datainsamling och analyser i 8 studier i detta projekt

05 Min kommande avhandling 'Affärsmodeller för uppslagsverk' är en del i projektet

Är Google, Wikipedia, NE och BiBB konkurrenter?

Google och Wikipedia är konkurrenter till NE, men det omvända gäller inte. Det finns tre grundmodeller för digitala uppslagsverk och de har olika affärsmodeller. BiBB, som är fritt, har en artikelsignerad modell som är olik sökmotor- och wikimodellerna.

Läs om konkurrens och affärsmodeller för uppslagsverk ...

Referensstatus

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har i min forskning myntat begreppet referensstatus för att förklara hur många ser på och värderar olika kunskapskällor.

Bilden visar hur en referensstatus sprider sig neråt i en serie hierarkiska figurer. I verkligheten är denna spridning diffus och förändras ofta långsamt. För att testa begreppet har jag bland annat undersökt vad 46 bibliotek skriver om NE. Efter att de fått ny information har 45 nu ändrat sin text till en mer neutral formulering. Följ hur studien utvecklas.

I Sverige är likvärdighet ett honnörsord som vi ofta använder om både skola och vård. Samhällets digitalisering ger en del av befolkningen extra favörer som är omöjliga eller svåra att utjämna. Utmaningen är att göra det som är möjligt. Ett enkelt exempel är tillgången till ett modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Endast när detta är lika fritt som Google och Wikipedia är det en rimligt likvärdig kunskapskälla.

Läs mer om likvärdighet och tillgänglighet ...

Universitetens och högskolornas samverkansuppgift och BiBB

samverkansuppgiften

Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen samverka med samhället och arbeta med att forskningsresultat kommer till nytta. Denna uppgift som har en brokig historia och ibland kallas för sitt tidigare namn "Tredje uppgiften" har två facetter: Business och Bildning.

Läs mer om högskolans samverkansuppgift och BiBB ...

BiBB bidrar till att lösa Bildningsdialogen genom att doktorander som en del i sin utbildning kan skriva artiklar - som ger högskolepoäng - för BiBB.

Läs mer om hur artiklar i BiBB ger högskolepoäng ...

Utvärdering av uppslagsverket NE som tjänst

utvärdering av NE Nationalencyklopedin

 112 (39%) folkbibliotek har uppslagsverket NE.
Se vilka som har NE och de närmare 10 som hittills i år sagt upp NE. Förr var uppslagsverk en fysisk produkt idag är de en digital tjänst och ska bedömas som en sådan. Min utvärdering och slutsats att NE är en omodern och felaktigt marknadsförd tjänst bygger på flera delstudier bland annat ...

 112 (39%) av folkbiblioteken har NE:s uppslagsverk - se lista.

Allt färre har NE och sidvisningarna minskar kraftigt på biblioteken.

En modernare modell för bibliotekens Databaser

informationssök Bland delmålen i BiBB-projektet ingår att försöka inspirera folkbiblioteken att radikalt ändra sitt perspektiv på sin webbsida om 'Databaser' och utveckla denna till en tjänst som kan kallas InformationsSök. Där presenteras i första hand ett urval fria resurser och fria databaser (gröna prickar). I andra hand presenteras de databaser man betalar för (röda prickar). Där presenteras också bibliotekets service för att hjälpa besökarna - fysiska och externa - att bli bättre på Sök och källkritisk allmänbildning. Mitt förslag innehåller också en handlingsplan för hur detta kan genomföras. Förslaget ger IMHO alla bibliotek en bättre Söktjänst än idag till en troligen lägre kostnad. I grunden handlar det om att biblioteken ska ersätta ett inköpsperspektiv med ett användarperspektiv.

NE:s uppslagsverk är mest ett skolverktyg - Wikipedia är för alltid

användning av NE

Att lära eleverna se källkritiskt på Google, Wikipedia, NE och andra källor är bra. Skolan ska också förbereda eleverna för livet efter skolan, men endast ett fåtal kommer att använda NE som vuxna. NE:s uppslagsverk är för många endast ett skolverktyg - dessutom går  ≈400.000 elever i kommunala skolor där uppslagsverket NE inte är tillgängligt.

Se en forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia. HUR kan man bedöma deras användbarhet, tillförlitlighet, transparens och modernitet?

Läs mer om NE och Wikipedia i skolan ...

Om innehållet i NE, Store Norske Leksikon och BiBB

Vad bör man kräva av ett modernt digitalt uppslagsverk?

Det är viktigt att skilja mellan de faktorer som gäller för enskilda artiklar och de för ett uppslagsverk som helhet. I en tabell visas att Store Norske Leksikon kan anses vara ett modernt uppslagsverk, att BiBB har som mål att bli det, men att NE inte är det enligt angivna kriterier.

Om Uppslagsverket NE hade varit en fri tjänst hade alla elever, studenter och kunskapsintresserade fått en mycket mer likvärdig kunskapstjänst än idag. Man kan tänka sig, och hopppas, att ägaren en dag väljer olika strategier för uppslagsverket NE och läromedelsföretaget NE. För skolor och kommuner är NE:s uppslagsverk inlåst i bolagets Paketstrategi.

BiBB blir en öppen publiceringsplattform där experter inom olika områden kan publicera artiklar. Det kan finnas flera artiklar med samma "uppslagsord".

5.000  artiklar i NE analyserades 2011

Författarna (95 st.) var i genomsnitt ≈70 år och ≈21% levde inte. Se analys av 5.000 NE-artiklar. Den studien hade inte gått att göra idag.

Läsarkommentarer (26)

feedback

Din allmänna synpunkt håller jag helt med om. För att göra sin verkan måste NE vara fritt tillgänglig. I konkurrensen med Wikipedia kommer den annars att stå sig slätt. (Sven-Eric Liedman, professor, idéhistoriker).

Se fler läsarkommentarer om BiBB och NE ...

Vad vill ägaren av bolaget NE med sitt uppslagsverk?

bundling och unbundling

Bolaget NE Nationalencyklopedin AB ingår i en stor stor koncern som är aktiv inom ett flertal mycket olika områden. Man har insett (källa: NE:s ledning) att det inte går att separat sälja ett uppslagsverk som NE länge till, men hoppas att NE har tillräcklig referensstatus och styrka i varumärket för att ge bolaget tid att bli ett läromedelsföretag.

Bolaget säger att man är ett "digitalt kunskapsföretag". Detta gäller allt fler företag och det vore mer särskiljande att säga att man är ett Läromedelsföretag.

ett fritt uppslagverket en ny affärsmodell

En tänkt situation där uppslagsverket och NE:s läromedelsföretag har olika ägare och affärsmodeller.

Två olika synsätt på uppslagsverket NE

Det finns en grundläggande förklaring till att jag och ledningen och ägarna av NE ser helt olika på NE:s uppslagsverk. För bolaget NE är uppslagsverket en tjänst som ska stödja både läromedelsstrategin och gå att sälja separat. Min syn är att ett grundläggande allmänt uppslagsverk ska vara likvärdigt tillgängligt för alla. Dessutom ska det vara modernt.

Om denna sajt

Detta projekt publicerades första gången i november 2011. Det började dock redan 2007 med mitt föredrag för region Skånes bibliotekschefer om morgondagens bibliotek.

Min kommande doktorsavhandling "Affärsmodeller för uppslagsverk och kunskapstorget BiBB" - i företagsekonomi vid Lunds universitet - är en del i ett projekt för att bidra till genomförandet av BiBB.

Mer om denna sajt och mina kontakter med bolaget NE ...



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt modernt artikelsignerat uppslagsverk.

Denna sida uppdaterades: 18 november 2017.