4 sidor
vid utskrift

BiBB är ett kunskapstorg och ett projekt
för ett fritt och transparent uppslagsverk med signerade artiklar

 

kunskapstorget

[ På Kunskapstorget ] finns 65 fria kunskapsresurser, ett 15-tal stories om forskning och intro till 54 sajter och bloggar om forskning och samhälle. Q&A-tjänsten 'BiBB svarar' har tusentals frågor och svar.

meny+ överst på alla sidor är en länk till en stor innehållsförteckning med underrubriker och en Läsanvisning.

Mål och strategi för BiBB

01 Sajten BiBB.se är redan ett Kunskapstorg, en värld att upptäcka.

02 BiBB får ett modernt och artikelsignerat uppslagsverk som du tidigare aldrig sett,

... men behöver vi ett nytt uppslagsverk? Absolut, stora möjligheter - läs och begrunda.

03 BiBB bidrar till utveckling av universitetens och högskolornas samverkansuppgift.

04 Att i många delstudier {nio} redovisa fakta, analyser och förslag.

05 Min kommande avhandling 'Affärsmodeller för uppslagsverk' är en del i projektet

... och ett experiment för att producera Sveriges första avhandling som enbart är en webbsajt.

BiBB® är på sikt tänkt att ägas av en ideell stiftelse där högskolor och universitet ingår - som Store Norske Leksikon.


Samhällets digitalisering
ger en del av befolkningen favörer
som är omöjliga att utjämna.


Utmaningen är att göra det som är rimligt möjligt. Två exempel inom "kunskapsområdet" är en bra [ Digital servicetjänst på folkbiblioteken ] och att alla har tillgång till ett modernt uppslagsverk baserat på signerade artiklar. Endast när detta är lika fritt som Google och Wikipedia är det ett komplement till dessa dominanter och en rimligt likvärdig kunskapskälla.

Läs mer om likvärdighet och tillgänglighet ...

Är Google, Wikipedia, NE och BiBB konkurrenter?

Google och Wikipedia är konkurrenter till NE, men det omvända gäller inte. Det finns tre grundmodeller för uppslagsverk och de har olika affärsmodeller.

Läs om konkurrens och affärsmodeller för uppslagsverk och Sök ...

Vad bör man idag kräva av ett bra uppslagsverk?

Det måste vara transparent för att ha hög trovärdighet. Det betyder bland annat lätt tillgänglig information om en artikels författare, om när en artikel skrevs och uppdaterades. Ett uppslagsverk bör idag ha en hög "webbnivå", ett sätt att värdera hur bra det tar tillvara de digitala möjligheterna. Nationalencyklopedin (NE) har låg transparens och en låg webbnivå medan Store Norske Leksikon har hög webbnivå och transparens. Så får också BiBB.

Ett allmänt grundläggande uppslagsverk med signerade artiklar och hög transparens borde vara en fri tjänst för alla. Det vore en mycket mer likvärdig kunskapstjänst än vad som erbjuds idag. Att öka politikers, beslutsfattares och andras medvetenhet om detta är ett av målen med denna sajt.

Referensstatus och kulturellt kapital

vågrörelser. Bild johan schlasberg

Jag har i min forskning myntat begreppet referensstatus för att beskriva hur många ser på och värderar olika kunskapskällor.

Bilden visar hur en referensstatus sprider sig neråt i en serie hierarkiska figurer. I verkligheten är denna spridning diffus och förändras ofta långsamt. För att testa begreppet har jag bland annat undersökt vad 46 folkbibliotek skriver om NE. Efter att de fått ny information har alla utom Borås ändrat sin text till en mer "statusneutral" formulering. Läs också om mina försök att påverka Lärarförbundet och andra.

Universitetens och högskolornas samverkansuppgift och BiBB

samverkansuppgiften

Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen samverka med samhället och arbeta med att forskningsresultat kommer till nytta. Denna uppgift som har en brokig historia och ibland kallas för sitt tidigare namn "Tredje uppgiften" har två facetter: Business och Bildning.

BiBB bidrar till att lösa Bildningsuppgiften genom att doktorander, cirka 18.000 i Sverige, som en del i sin utbildning kan skriva artiklar för BiBB.
BiBB blir en öppen publiceringsplattform där experter inom olika områden kan publicera artiklar. Det kan finnas flera artiklar med samma "uppslagsord".

Läs mer om hur artiklar i BiBB ger högskolepoäng ...

Utvärdering av uppslagsverket NE som tjänst

utvärdering av NE Nationalencyklopedin

Förr var uppslagsverk en fysisk produkt - nu en digital tjänst och ska bedömas som en sådan.
Se vilka 108 (37%) av alla folkbibliotek som har NE och de drygt 10 som 2017 sade upp sitt abonnemang. Min slutsats att NE inte har en framtid som betaltjänst för bibliotek och privatpersoner bygger på flera delstudier bland annat ...

5.000  artiklar i NE analyserades 2011

Författarna (95 st.) var i genomsnitt ≈70 år och ≈21% levde inte. Se analys av 5.000 NE-artiklar. Den studien hade inte gått att göra idag.

NE:s uppslagsverk är mest ett skolverktyg - Wikipedia är för alltid

användning av NE

Att lära eleverna se källkritiskt på Google, Wikipedia, NE och andra källor är bra. Skolan ska också förbereda eleverna för livet efter skolan, men endast ett fåtal kommer att använda NE som vuxna. NE:s uppslagsverk är för många endast ett skolverktyg - dessutom går  ≈400.000 elever i kommunala skolor där uppslagsverket NE inte är tillgängligt.

Se en forskningsstudie som jämför NE och Wikipedia. HUR kan man bedöma deras användbarhet, tillförlitlighet, transparens och modernitet?

Läs mer om NE och Wikipedia i skolan ...

Om NE Nationalencyklopedin AB - två världar?

bundling och unbundling

NE Nationalencyklopedin AB ingår i en koncern med bolag inom ett flertal mycket olika områden inklusive produktion och försäljning av vodka. Man har insett (källa: NE:s ledning) att det inte går att separat sälja ett uppslagsverk som NE länge till, men hoppas att NE har tillräcklig styrka i varumärket för att ge bolaget tid att bli ett "digitalt kunskapsföretag".

Då denna beskrivning gäller allt fler företag är det mer särskiljande att kalla bolaget ett "digitalt läromedelsföretag". Ordet digitalt är egentligen onödigt, det är sjävklart.

ett fritt uppslagverket
en ny affärsmodell

En tänkt situation där uppslagsverket och NE:s läromedelsföretag har olika ägare och affärsmodeller.

Två olika synsätt på uppslagsverket NE

Det finns en mycket enkel förklaring till att jag, och ledningen och ägarna av NE ser helt olika på NE:s uppslagsverk. För bolaget NE är uppslagsverket en tjänst som ska stödja både läromedelsstrategin och gå att sälja separat. Min syn är att ett grundläggande allmänt uppslagsverk ska vara fritt och likvärdigt tillgängligt för alla. Dessutom ska det vara modernt.

Läsarkommentarer ( 29 )

feedback

Din allmänna synpunkt håller jag helt med om. För att göra sin verkan måste NE vara fritt tillgänglig. I konkurrensen med Wikipedia kommer den annars att stå sig slätt. (Sven-Eric Liedman, professor, idéhistoriker).

Se fler läsarkommentarer om BiBB och NE ...

En ny användarfokuserad modell för bibliotekens Databaser

informationssök Bland delmålen i projektet ingår att inspirera folkbiblioteken att utveckla sin webbsida om 'Databaser' från huvudsakligen köpta databaser till en tjänst som i första hand presenterar ett urval fria resurser och fria databaser (gröna prickar). I andra hand presenteras de databaser man betalar för (röda prickar). Bibliotekens service för att hjälpa besökarna - fysiska och externa - med Sök och källkritisk allmänbildning kan bli mycket bättre.

Det handlar om att biblioteken borde / måste ersätta ett inköpsperspektiv med ett användarperspektiv

Om denna sajt och Johan Schlasberg

Jag publicerade denna sajt i november 2011 men konceptet presenterades redan 2007 i ett föredrag jag höll om morgondagens bibliotek.

Min kommande doktorsavhandling 'Affärsmodeller för uppslagsverk och BiBB' i företagsekonomi (Lund) är en del i projektet BiBB. Sajten har två delar - en mer allmän och en mer "akademisk".

Mer om denna sajt och projektets drivkrafter ...

Publicerades: november 2011.   Uppdaterad senast: den 21 februari 2018



BiBB® är ett Kunskapstorg och ett projekt för ett fritt transparent artikelsignerat uppslagsverk.

Innehållsförteckning med underrubriker för sajtens Del 1 och 2 finns på - bibb.se/teori/innehall/